Kategoriarkiv: Trafik

171069.jpg

Osäker bro stoppade tåget

På grund av ett akut och oväntat fel på Gamla Lidingöbron kunde tågtrafiken inte köra över bron under fem timmar förra fredagen.

Bron ska nu vara säker, men för att säkerställa att inte fler överraskningar väntar ska bron undersökas ytterligare.

Före klockan 17 förra fredagen utförde inspektörer från konsultföretaget Grontmij kontroller på Gamla Lidingöbron och fann ett allvarligt fel. Lidingö stad beslutade på inrådan från inspektörerna att trafiken måste stoppas lagas direkt.

– Vi gör inspektioner med jämna mellanrum. Under vecka 40 och 44 hade vi fått indikationer på att några bultar hade gått ur sina fästen och de var vi tvungna att laga, säger Jan Werner, projektledare för Lidingö stads arbete med gamla Lidingöbron.

Felet upptäcktes i konstruktionen som håller fast stålbalkarna under brons stora båge.

– Bågen har ett bärverk under sig, som spåren ligger på. Där ligger balkarna som bär upp rälsen och där behövde infästningen kompletteras. Vid en kraftig inbromsning hade i värsta fall balkarna kunnat åka av sina upplag och tåget hade kunnat spåra ur, säger Jan Werner.

Som en säkerhetsåtgärd fick Lidingö stad kalla ut sin personal på fredagkvällen för att utföra arbetena direkt.

– Det blev snabbt ordnat av våra broentreprenörer och inspektörer som åkte ut med båt och skylift, säger Jan Werner.

Under trafikstoppet kunde tåget bara köra fram till Baggeby och vända. Ersättningsbussarna tog resenärerna fram och tillbaka på sträckan mellan Baggeby och Ropsten.

Att Gamla Lidingöbron är i behov av reparationer är ingen nyhet, men inspektörerna hade inte väntat sig att finna fel i en så pass nyligen lagad del.

– Det var både oväntat och överraskande eftersom det var ett fel i en konstruktion från 1985, säger Jan Werner.

Grontmij antog för ett år sedan ett inspektionsprogram som anger exakt hur kommunen ska hålla uppsikt efter fel, vilka delar av bron som ska kontrolleras och vid vilken tidpunkt.

Programmet gäller fram till dess att Lilla Lidingöbron står på plats och gamla bron rivs.

I en artikel i Mitt i Lidingö Tidning ifrågasatte Lidingöbon och KTH-proffessorn Bo Göran Hellers säkerheten på Gamla Lidingöbron, med anledning av att pålarna som bron vilar på är i för dåligt skick.

Men Lidingö stad fortsätter försäkra att bron är säker.

– Vi lägger omkring 1,5 miljoner kronor om året 
på inspektioner av Gamla Lidingöbron, både med dykare, med båt från undersidan och från ovansidan, säger Jan Werner.

Förra helgens fel gör dock att fler och nya typer av inspektioner kan behöva 
göras i framtiden.

– Vi får göra en analys 
av situationen och bedöma om vi behöver göra något ytterligare, säger Jan Werner.


FAKTA

Gamla Lidingöbron

1926 invigdes bron och de första åren samsades bilar och spårvagnar i två körfält, ett för trafik i vardera riktningen.

1952 byggdes två separata gång- och cykelbanor på brons sidor.

1971 flyttade biltrafiken till Nya Lidingöbron. Norra Lidingöbanan lades ner.

1983–86 renoverades bron, ett av järnvägsspåren togs bort och bron fick en enda bred cykel- och gångbana.

2003 varnade konsultföretaget Grontmij för att bron på grund av dåligt skick inte kunde bära tågtrafik.

2012 beslutade Lidingö stad att bygga en ny bro 2020 och tills dess fortsätta underhålla den Gamla Lidingöbron. Källa: Lidingö stad

168440.jpg

P-kaoset retar boende

P-platser som belägras av jobbpendlare eller byggs bort. Parkeringskaoset fortsätter att reta upp bilägare i Lilla Alby.

– Det är bra att staden växer. Men med 5 000 nya arbetsplatser och flera hundra nya bostäder i Lilla Alby är det ganska givet att det kommer fler bilar.

Det säger Jan Andersson, boende i Lilla Alby och en av många som lessnat på parkeringssituationen.

Han betalar 300 kronor i månaden för boendeparkering men får sällan plats.

– Det är fullt krig om p-platserna. Man snurrar runt ett bra tag, men till slut blir man desperat och ställer bilen någonstans bara, och då får man ju böter.

Jan Andersson och flera andra som kontaktat Mitt i eller klagat hos kommunen, menar att anställda på företag använder stadsdelen som pendlarparkering.

– Jag har själv frågat de som parkerar här på morgnarna. De säger att de jobbar på Swedbank, eller tar tvärbanan till Alviks strand och Stockholm, det är så billigt att parkera här, säger Jan.

Vi träffas på Högklintavägen, här finns inte en ledig p-plats. Flera bilar står på trottoaren och på husens nedfarter. Avgiften är 5 kronor i timmen.

– Höj till 15 kronor i timmen. Man kan begränsa parkeringstiden till två timmar, införa avgift dygnet runt eller göra boendeparkering av hela Lilla Alby. Man måste göra det besvärligt för pendlarna, säger Jan Andersson.

När Mitt i Sundbyberg kontrollerade registreringsskyltar här i fjol var två av tre parkerade bilar från andra kommuner.

Sedan dess har läget förvärrats, anser Jan Andersson.

– Allt fler jobbar i Arenastaden och parkerar här. Det byggs nya bostäder samtidigt som p-platser vid Bananhuset och Sundbybergs torg har byggts bort, det ökar trycket, säger Jan.

Men man kan inte bygga bort behovet av parkeringsplatser, menar Sundbybergs stads trafikchef Titti de Verdier.

– Det är trångt som det är och det finns behov av bostäder, grönytor och andra trafikslag också, säger hon.

Bilism är heller inte prio ett när staden trafikplanerar.

– Vi vill inte gynna biltrafik framför kollektivtrafik, gång, cykel och trafiksäkerhet. Lilla Alby har också superbra läge för kollektivtrafik.

Swedbank har valt att hålla ned antalet p-platser till 200 stycken. Det ska sända ett budskap till anställda att inte ta bilen. Titti de Verdier anser att både företaget och Sundbybergs stad bör uppmuntra anställda att åka kollektivt och cykla i högre grad.

Stadsmiljönämndens ordförande Stefan Bergström (C) säger att stadens gator inte ska upplevas som attraktiva för pendlarparkering. Han är positiv till att höja avgifterna.

– Både boendeparkering och andra p-taxor ligger kvar på väldigt låga nivåer och har, förutom i Storskogen, inte höjts sedan 2007, säger han.

Planen är att de nya avgifterna börjar gälla den 1 juli 2016, enligt Bergström.

Det politiskt svajiga läget i Sundbyberg kan leda till en rockad av ansvariga politiker. Men även nämndens vice ordförande vill se nya regler och taxor.

– Om de stora företagen tar platserna används de inte på rätt sätt. Vi måste se till att de parkeringar som finns i första hand används av de som bor där, säger Sofie Åhgren (S).

Jan Andersson är inte imponerad.

– Det här är inte acceptabelt. Politikerna har varit medvetna om problemet länge. Läget är akut, säger han.


FAKTA

En p-plats på fyra lägenheter

Sundbyberg har länets lägsta p-norm. Här går en p-plats på fyra lägenheter.

Vid nyproduktion kan byggherrar välja att tillhandahålla till exempel bilpool eller cykelparkering, då krävs färre p-platser.

Källa: Sundbybergs stad

170586.jpg

Borttagna p-platser gav färre kunder

I somras försvann plötsligt 40 parkeringsplatser från Bredängs centrum.

Något flera butiksägare menar har gjort att kunder försvinner.

– Jag funderar på att flytta, säger Imtiaz Gill som driver Imans textil.

Imans Textil ligger alldeles intill bussgatan i Bredäng där det tidigare funnits ett 40-tal parkeringsplatser. Imitiaz Gill berättar att hans kunder inte sällan är långväga och tillbringar mycket tid 
i hans affär.

– Det kommer folk från teatrar och modehus och många andra som behöver tid på sig att fundera över färger, mönster och längder, säger han.

Flera 1-timmes p-platser finns lite längre bort vid sidan av centrum. P-platserna vid bussgatan inpå butiken hade två timmars parkeringstid. Men sedan de försvann uppskattar han att kundtillströmningen till hans butik har halverats.

– Det går inte i längden, jag funderar på att flytta härifrån, säger han.

Flera andra butiksägare vittnar om en minskning av kunder. Vid apoteket har man sett en tydlig nedgång.

– Vissa dagar är det 20 procent färre kunder, i snitt kanske 15 procent. Vi har nog förlorat många som inte bor direkt i centrum och tar bilen 
för att vardagshandla­ för att slippa vandra runt i en stor galleria, säger Haza, som är apotekschef.

Centrumledaren Leif Nilsson vid Fastpartner är bekymrad. Han har fått uppgifter­ om att handlarna tappar mellan­ 20 och 45 procent i intäkter.

– Det här slår hårt mot ett litet centrum, säger han.

Det är trafikkontoret som har dragit in parkeringsplatserna. Trafikplanerare Magnus Ståhl menar­ att synpunkter från Keolis som kör bussarna har påverkat.

– Folk som parkerar där ser sig inte alltid om ordentligt när de går över bussgatan och ibland står parkerade bilar i vägen vid bussutfarten. Generellt sett vill vi inte heller att bilar och bussar blandas på en bussterminal, säger han.

Att återskapa parkeringsplatserna är inte aktuellt och de parkeringsplatser som finns att tillgå i dag är ett tillräckligt stort antal, menar trafikkontoret.

– Det här är ett beslut som vi tagit­ av trafiksäkerhets- och framkomlighetsskäl.

Magnus Ståhl har inte själv fattat beslutet men hävdar att det ska ha förankrats hos stadsdelsförvaltningen.

En bild man inte delar i Skärholmens stadsdelsnämnd. Och på senaste stadsdelsnämndsmötet bestämde sig politikerna för att utreda frågan.

– Jag tycker att vi ska få åtminstone remisstycka i en sådan här fråga, säger Jan Jönsson (FP).

170756.jpg

Strid om namn på t-banestationer

Landstinget har enväldigt döpt ­Nackas nya 
tunnelbanestationer utan att först stämma av med Nacka kommun.

Orsak: säkerhetsskäl och pengar.

Kommunen är inte nöjd och ifrågasätter om ett av stationsnamnen ens existerar som plats.

Sickla. Järla. Nacka centrum.

Där har ni namnen på de tre nya tunnelbanestationer som Nacka är på väg att få.

Landstinget beslutade om stationsnamnen den 19 oktober.

Kommunantikvarien i Nacka kräver nu att Nacka får reda på skälen till att t-banestationerna redan har fått namn, och begär att kommunen får tillfälle att yttra sig.

”Kommunen hanterar namn­ärenden utifrån god ortsnamnssed enligt kulturmiljölagen. Ortsnamnen hänger intimt samman med kulturlandskapet och dess historia. Det är av den anledningen betydelsefullt att namngivning används korrekt utifrån ett lokalhistoriskt perspektiv”, skriver kommunantikvarie Niss Maria ­Legars i ett brev till landstinget.

Kommunantikvarien får medhåll av Cathrin Bergenstråhle (M), ordförande i Nackas miljö- och stadsbyggnadsnämnd:

”Jag instämmer i kommunantikvariens åsikt att frågan borde beredas av oss i Nacka.”

Frida Foley, tunnelbanesamordnare för Nacka, skriver i ett mejl till Lokaltidningen Mitt i att Nacka kommun har blivit informerad om att de beslutade namnen är Sickla, Järla och Nacka centrum.

”Sickla och Järla är tydliga platser, men i dag är det svårt att säga att det faktiskt finns en plats som heter Nacka centrum”, skriver Frida Foley.

Staffan Nyström, professor i nordiska språk vid Uppsala universitet, som sitter med i Stockholms stads namnberedning, tycker att det är ”korkat” att Nacka kommun inte fått vara med vid namnsättningen av de nya t-banestationerna. Han ser faror med att de som har kunskaper om namnsättning inte får vara med i de här sammanhangen.

– Det kan leda till att man inte vet hur namn fungerar, vad som klingar väl.

Enligt landstingets presstjänst sker namngivning av t-banestationer så att polis och ambulans, liksom de som kör tågen, lätt kan hitta till rätt station.

– Viktigt för oss är att förkortningen måste vara på plats snabbt. Förkortningen ska användas i alla sammanhang i hela projektet, säger Emma Sahlman, presskontakt vid landstingets förvaltning för utbyggd tunnelbana.

Nackas tre stationer har förkortningarna SIK, JÄL och NAC.

I fallet Nacka centrum borde det vara enkelt att göra en namnändring, tycker Emma Sahlman.

Dörren är inte stängd för en namnändring?

– Nej, det finns väldigt gott om tillfällen för Nacka att prata med oss, så länge NAC finns i namnet, säger Emma Sahlman.

170635.jpg

Stress vanlig orsak till olyckor

Viksjöleden är Järfällas mest olycksdrabbade väg. 46 olyckor med personskador har inträffat på eller i anslutning till vägen sedan januari 2013.

Nu ser kommunen över möjliga åtgärder för sträckan mellan Järfällavägen och trafikplats Barkarby.

Lokaltidningen Mitt i har via statistik från Transportstyrelsen sammanställt de mest olycksdrabbade vägarna i Järfälla.

Räknar man bort E18 hamnar Viksjöleden tveklöst i topp. Mellan januari 2013 och oktober 2015 skedde 46 olyckor med personskador på vägen.

– Viksjöleden är hårt trafikerad och relativt lång, vilket kan vara en orsak till att många olyckor sker där. Det är även många korsningar längs vägen, säger polisinspektör Björn Svensson.

Han säger att de främsta orsakerna till att olyckor inträffar är för korta avstånd och brist på koncentration – att man till exempel håller på med mobilen när man kör.

– Stress är också en vanlig orsak. Att vara ute i god tid så man undviker stressbeteende kan vara ett sätt att undvika olyckor.

För att öka trafiksäkerheten ser kommunen ständigt över vad som kan göras på de kommunala vägarna. Just nu ser man över vilka åtgärder som skulle kunna genomföras på det olycksdrabbade vägavsnittet på Viksjöleden mellan Järfällavägen och trafikplats Barkarby. Det berättar Niklas Nordström, trafikingenjör på Järfälla kommun.

– Vi ser fortlöpande över vad som kan göras för att våra gator ska bli säkrare för trafikanterna. Vi tar även emot synpunkter från medborgare som upplever att hastigheter inte följs, säger han.

Nyligen har man bland annat monterat ett farthinder utmed Ängsjövägen i Lund. På Järfällavägen mellan Frihetsvägen och Mälarvägen, och på Frihetsvägen från rondellen i höjd med Järfällavägen fram till tunneln under Mälarbanan, sänks hastigheten till 30 kilometer i timmen.

– Det råder 30 i samtliga av Järfälla kommuns bostadsområden i dag. Detsamma gäller på många gator där direktutfart finns från skolor och i övrigt är skyltade med annan hastighet, säger Niklas Nordström.

Kommunen har en nollvision för trafiken. Visionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. Ett delmål är att minska antalet dödade och skadade i trafiken kraftigt till 2020.

I kommunens budget avsätts årligen 3 miljoner för trafiksäkerhetshöjande åtgärder.

– Syftet är att kontinuerligt kunna utföra mindre olycksförebyggande åtgärder i vägnätet. Det kan vara åtgärder såsom gupp, avsmalningar, refuger, vägmärken med mera, säger Amanda Palmstierna (MP), ordförande i tekniska nämnden.

– 2003 gjordes en trafiknätsanalys om vilka vägar som är problemvägar. Det ligger i grund till de åtgärder som görs. I och med att det byggs så mycket i kommunen så ser man till att verkligen få in ett säkerhetsperspektiv när man anlägger nya planer.


FAKTA

Mest olycksdrabbade vägarna

Mest olyckor med person­skador jan 2013 – okt 2015:

E18: Totalt 58 olyckor varav 0 dödsolyckor, 0 allvarliga, 4 måttliga och 54 lindriga.

Viksjöleden: 46 olyckor varav 
1 allvarlig, 11 måttliga, 34 lindriga.

Enköpingsvägen: 33 varav 1 allvarlig, 2 måttliga, 30 lindriga.

Folkungavägen: 18 varav 1 allvarlig, 4 måttliga, 13 lindriga.

Källa: Transportstyrelsen

170277.jpg

Kusliga hälsningar till fartdårarna

Lidingö kryllar av fartdårar. Oroliga föräldrar vill ha vägbulor för att stävja hastigheten, men staden sätter istället upp skyltar som visar hastigheten.

Familjen Theander i Islinge gjorde en egen skylt – som de hoppas ska få bilisterna att tänka till.

Bilisterna saktar in precis vid familjen Theanders hus på Kyttingevägen vid Näset. Men det är egentligen en ovanlig syn för många som bor där. Ungefär hundra meter längre fram står en skylt som visar hastigheten, ett försök att få bilisterna att köra långsammare, men det är sannolikt inte den de saktar in för.

På husväggen till höger hänger nämligen ett stort vitt lakan med ett läskigt kors, en nalle, en fladdermus och uppmaningen till bilisterna att hålla 40 kilometer i timmen.

– Vi satte upp lakanet inför halloween som ett sätt att spöka ut huset och i samband med att de sänkte hastigheten på vägen var det ett roligt sätt att uppmärksamma det på, säger mamman Nina Journath Theander.

Tidigare var det 50 kilomteter i timmen som gällde men i och med hastighetsändringarna som görs på ön har Kyttingevägen blivit en 40-väg.

Men förutom att det var roligt att göra utsmyckningen är det också ett försök att få ner farten.

– Det läskiga är att det är många barn som bor i husen längs vägen och rör sig här och det är tung trafik som kör fort som sjutton.

Kommunen har försökt bilisterna att hålla farten genom att sätta upp hastighetsmätarskylten. Men enligt Nina Journath Theander har det inte hjälpt.

– Jag har aldrig sett att det står under 40 på skylten. Folk saktar ner lite men den är ju inte riktad åt båda hållen. Vägbulor och 30-begränsning eller fartkamera skulle nog göra större skillnad, säger hon.

En annan granne på gatan berättar att hon har plockat upp minst tre påkörda döda katter på gatan och Nina Journath Theander har sett rådjur bli påkörda.

Familjen kände till problemen med trafiken när de flyttade in i området.

– Vi har byggt stora grindar och en massa skydd för att känna oss trygga. Men det ska inte alla behöva göra. Jag vet att många grannar har klagat men kommunen väntar väl på att någonting ska hända.

Men Nina Journath Theander och sönerna Fredric, 2,5, och Gustaf, 5, hoppas att lakanet i alla fall nu bidrar till lite lugnare fart – och kanske några leenden.

– Flera personer har sagt att många kör saktare nu, det blir uppenbart att många barn bor i husen här. Sen är det ju en rolig grej, många går förbi och ler också. Det kanske blir en återkommande grej till högtiderna!, säger hon.


FAKTA

Körkortet rök för 16 personer

• I höst har hastigheten sänkts från 50 till 40 kilometer i timmen på många Lidingövägar.

• Under oktober gjorde polisen flera hastighetskontroller på ön, bland annat på Stockbyvägen och Södra Kungsvägen.

• Totalt fick 66 personer böter och 16 personer sina körkort indragna vid kontrollerna.

170231.jpg

Dags att byta däck

Snart är vintern här. Men alldeles för många väntar för länge med att byta till vinterdäck.

– Så fort det kommer en enda snöflinga blir kön jättelång, säger Robin Myrdahl på Däckskiftarnas station i Huddinge.

Från och med första december ska bilen ha vinterdäck om det är vinterväglag. Men enligt Pontus Grönvall vid Däckbranschens informationsråd
 väntar många för länge med att byta.

– Vårt goda råd är att man bör byta till vinterdäck innan det blir halt, så att däcken sitter på bilen när de väl behövs. Det är som farligast på vägarna i skarven när det är på väg att övergå till vinterväglag. Därför rekommenderar vi att man byter när det är fem plusgrader ute, säger han.

Vid Coop i Stuvsta har Däckskiftarna en drop in-station för däckbyte. Personalen här delar Pontus Grönwalls bild – många Huddinge-­
bor väntar till sista minuten med att byta till vinterdäck.

– Då utsätter man sig för risker vid till exempel tidig morgon, eftersom att det kan vara riktigt halt då, säger Robin Myrdahl, platschef för drop in-stationen.

På stationen byter de däck samtidigt som kunderna kan gå in och handla. Ett koncept som enligt Robin Myrdahl är väldigt uppskattat.

– Ett byte på en vanlig personbil tar ungefär 2-3 minuter, så det går riktigt fort. Men samtidigt är det viktigt att däcken monteras på ett korrekt sätt ur ett säkerhetsperspektiv, så vi får inte stressa för mycket, säger han.

Enligt däckbranschens informationsråd finns det två stora anledningar till varför man bör byta däck innan vinterväglaget slår till.

– Det är många som väntar tills det blir snö innan de byter. Det ska man inte göra. Dels för att inte bli överraskad när snön och halkan väl kommer och dels för att när det väl bli vinterväglag blir det ofta väldigt trång och svårt att få hjälp i däckverkstäderna, säger Pontus Grönvall.

Han rekommenderar också att byta till vinterdäck hos professionella.

– Men oavsett om man byter själv eller lämnar in bilen är det viktigt att man efterdrar hjulmuttrarna efter kanske 10-20 mil.


FAKTA

Dubbdäck eller dubbfritt?

• Bilen ska ha vinterdäck från den 1 december till 31 mars om det är vinterväglag.

• Vinterdäcken kan vara dubbade eller dubbfria och ska vara särskilt framtagna för vinterkörning.

• Vinterdäcken ska vara märkta med M och S, vilket står för Mud and Snow.

• Dubbdäck är tillåtna från den 1 oktober till 15 april.

170384.jpg

Åtta års buller när t-bana byggs

Buller, sprängningar och lastbilar var femte minut i bostadsområden – från tidig morgon till sen kväll.

Nu reagerar grannarna starkt mot den nya tunnelbanans utbyggnad på Södermalm.

– Jag blev förfärad när jag förstod vad förslaget egentligen innebär. Det innebär en enorm påfrestning för östra Södermalm, säger Lena Sjöberg.

Hon och hennes man Roland Mellberg är några av de hundratals som har lämnat in kritiska synpunkter mot utbyggnaden av den nya tunnelbanan på Södermalm.

Det var på ett möte för allmänheten som det gick upp för paret att en arbetstunnels öppning föreslås ligga precis utanför deras flerbostadshus, nära Färgarplan på östra Södermalm.

Roland Mellberg och Lena Sjöberg är inte emot tunnelbanan, snarare tvärtom, och de har förståelse för att det bullrar i en storstad. Men någon måtta får det vara, säger de.

– Här där det är parkmark skulle alltså arbetstunnels mynning vara. Vilket innebär att det ska sprängas, bullras och köra tung trafik på den här smala gatan, i tättbebyggt område, varje dag under flera år. Det känns vansinnigt, ­säger Roland Mellberg.

Den nya tunnelbanan byggs i berg. Bergsmassorna som sprängs bort ska främst fraktas bort med lastbil via arbetstunnlar.

För den nya tunnelbanegrenen till Nacka räknar man med 1 700 000 kubikmeter bergmassa, enligt landstinget. Det är ungefär lika mycket som tre Globen fyllda med sten som ska forslas bort.

För den nya stationen vid Hammarby kanal innebär det ett snitt på upp till tio lastbilar per timme, från klockan 07 på morgonen till klockan 22 på kvällen, under flera års tid vid arbetsområdena.

Vid stationen Sofia kommer det att bli ännu tätare trafik, då mer berg ska fraktas bort. Där räknar landstinget med ett snitt på upp till 18 lastbilar per timme, det vill säga nästan en lastbil var tredje minut, vid arbetsområdena.

Är det rimligt med sådan tung trafik i bostadsområden?

– Vi har försökt lägga arbetstunnlarna i lägen nära stora vägar. Vi vill ha korta tunnlar och kan därför inte dra dem hur långt som helst då de är kostsamma att bygga, säger Martin Hellgren, projektchef för tunnelbanan till Nacka och söderort.

Vad säger du till de grannar som är oroliga för buller?

– Byggnadstiden är lång och det kommer att märkas. Men man ska kunna bo hemma och ha ett fungerande vardagsliv. Har man särskilda behov finns det bullerdämpande åtgärder att ta till, som till exempel fönsteråtgärder.

Skulle du själv vilja bo vid en arbetstunnel under byggtiden?

– Ja, faktiskt så skulle jag det. Jag är intresserad och tycker att det är spännande med byggen.

Trots allt buller?

– Ja, jag skulle absolut kunna tänka mig det.

Förra veckan gick samrådstiden ut för att lämna synpunkter på den nya tunnelbanan. Runt 400 synpunkter har kommit in, enligt presstjänsten för tunnelbaneutbyggnaden.

De flesta synpunkterna rör arbetstunneln på norra sidan om Hammarby kanal och tunnelbaneentrén i korsningen Skånegatan/Borgmästargatan vid Sofia.

I början av 2016 är det dags för nästa samråd. 2018 planeras bygget starta och år 2025 ska den nya tunnelbanan till Nacka och söderort tas i drift.


FAKTA

Planerna får ris och ros från allmänheten

”Det behövs ingen tunnelbana i Sofiaområdet. Låt det vara ett ­fridfullt kulturområde här.”

”Bra i stort att det blir t-bana till Nacka och söderort.”

”En tunnelbaneuppgång vid korsningen Borgmästargatan/Skånegatan är olämplig. Det passar dåligt in med bebyggelsen med gamla träkåkar i Vita bergen.”

”Flytta den planerade arbetstunnelns mynning på Färgarplan till Londonviadukten.”

”Stationen i Hammarby sjöstad bör ligga närmare Henrikdalshamnen.”

169389.jpg

Läsarna: Fixa rondellerna

I Tyresö flödar kreativiteten med både golfbollar och rinnande vatten. I Värmdö däremot lyser rondellhundarna med sin frånvaro.

– De är ju astråkiga rent ut sagt, säger Värmdöbon Peter ­Johansson.

Fontäner, reptiler och golfbollar. Endast fantasin sätter gränser för vad som går att utsmycka en rondell med. I Tyresö porlar vatten och i Nacka slingrar sig tre färgglada ormar upp ur marken i ­Orminge.

I Värmdö kommun pryds i stället rondellerna med telemaster, lyktstolpar, oklippt gräs och smågrus. Något som Värmdöföretagaren Peter Johansson har reagerat på.

– De är verkligen skittråkiga. Det vore ju trevligt med något kul, något färgglatt. Så ser man dem lättare också och kör inte rakt igenom dem, säger han.

För två år sedan lät Lokaltidningen Mitt i två experter betygsätta välkomstrondeller i Värmdö, Tyresö och Haninge. Tyresös glittriga vattenfontän fick toppbetyg medan rondellen vid köpcentret i Charlottendal fick svidande kritik.

Landskapsarkitekten Bengt Isling gick rakt på sak och sa att den var katastrofal:

– De har tänkt ”fy fan så här ser ut” och satt dit några blommor. Det är patetiskt.

Sedan dess har inte mycket hänt med Värmdös 17 cirkulationsplatser, och enligt samhällsbyggnadschefen Lars Öberg är det heller inget som prioriteras.

– En rondell är en trafiksäker funktion för att lösa en fyrvägskorsning. Utsmyckning är sekundär, säger han och tar rondellen i Orminge som exempel.

– Den har skapat debatt och jag vet att många är tveksamma till ormarna.

Men Hemmestabon Birgitta Blomberg håller inte med. Hon har länge tänkt på ”skräprondellerna”, som hon kallar dem, och tycker att kommunen borde satsa på att göra dem lite fina.

– Det är ju bara ogräs i dem allihop. Det vore bra om det fanns något i dem som visade att det inte bara är någon vanlig kulle utan att det faktiskt är en rondell. Det måste ju inte kosta multum för det. Något som hör skärgården till, kanske ett ankare eller en fyr, säger hon.

Enligt Lars Öberg är tanken dock att det ska gå att köra tvärs igenom rondellerna.

– Ibland har vi tunga transporter och de måste kunna köra rakt igenom. Då får det inte sticka upp något ur marken, säger han.

Roger Johansson från Kopparmora skrattar gott åt den nylagda lilla rondellen i Mölnvik.

– I så fall har ju kommunen verkligen lyckats där. Man fattar ju inte ens att det är en rondell. Själv tycker jag att det vore bra med något som gör att man förstår det. Kanske lite växter, eller varför inte en fontän, som i Tyresö, säger han.


FAKTA

Kuriosa om cirkulationsplatser

Världens första cirkulationsplats byggdes i Storbritannien år 1909.

Eftersom trafiksäkerheten vad gäller personskador visat sig vara bättre än i andra korsningar har rondellen blivit allt vanligare.

År 2013 fanns omkring 60 000 cirkulationsplatser i världen. 17 av dem finns i Värmdö kommun.

Den äldsta, Ålstäksrondellen, ligger där länsväg 222 möter väg 274.

källa: wikipedia

169476.jpg

Lambarös vägar blir utan plogning – igen

Lambaröborna måste själva sanda och ploga på ön, trots att Stockholms stad äger vägarna och att trafikborgarrådet har garanterat kommunal service.

Nu ställer öborna kommunen mot väggen inför vintern.

– Det är en absurd situation. Det är som att de skulle säga att i Spånga har vi i år inte råd med att ploga vägarna. Det skulle aldrig hända, ­säger Dag Skogfeldt, en av dem som drivit frågan om kommunal service på ön.

Lokaltidningen Mitt i har tidigare skrivit om Lambaröborna, som länge kämpat för att få den kommunala service som utlovats, som till exempel hemtjänst, skolskjuts och räddningstjänst.

Många av dem har även stridit för en bro till fastlandet, och för att vägarna på ön ska underhållas. Bron sa de tekniska nämnderna i staden nej till i somras.

Dag Skogfeldt har i flera skrivelser till både trafikkontoret och trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) lagt fram kravet om underhåll av vägarna på ön.

– Vi har rätt till sandning av vägar och plogning. Men när vi frågar hur de tänker ordna med det så får vi inget svar, säger han.

Frågan om vem som ansvarar över vägarna på Lambarö är komplex.

– Det är ingen som bär ansvaret. På Lambarö finns det inga vägar som håller den standard som kräver drift och underhåll från stadens sida, säger Anders Porelius på trafikkontoret.

Efter Mitt i:s artikel om broförbindelsen i juni började Lambaröborna få upp hoppet. Trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) lovade då att staden kan garantera den kommunala servicen.

– När det gäller vägarna på ön så har trafikkontoret gjort den bedömningen att Lambarös vägar inte är vägar som kommunen ska underhålla. De som bor på ön har fortfarande rätt till kommunal service, men det ligger inte på mitt bord, ­säger Daniel Helldén.

Dag Skogfeldt tycker att det är ett totalt svek mot medborgarna.

– Vägunderhåll är en förutsättning för all annan service på ön. Det är så uppenbart att staden gör allt som står i deras makt för att undvika det som är deras ansvarsområde. Hur ska hemtjänsten eller hemvårdare pulsa sig fram på vägarna i en halv meter snö eller ta en båt över en stormig natt?

169468.jpg

Här körde åtta av tio för fort

Andelsvägen i Häggvik har lyfts fram som en av de mest problematiska vägarna i Sollentuna av medborgarna.

När Lokaltidningen Mitt i gav sig ut med fartkamera körde 101 av 120 bilister för fort.

Sollentuna kommun jobbar med satsningen Trygg i trafiken, där man ser över trafiksituationen område för område och fångar upp vad medborgarna tycker. I år fokuserar man på norra Häggvik och Norrviken. Två vägar som lyfts fram som extra problematiska är Andelsvägen och Vibyvägen.

– Ofta är det just mindre vägar i bostadsområden eller kring skolor som upplevs som problematiska. Många som bor i området tycker ofta till om hastigheterna på sina egna vägar. För att öka den upplevda tryggheten gör vi nu särskilda satsningar i utvalda områden, säger Theodor Bratt, trafikplanerare på Sollentuna kommun.

När Mitt i mätte hastigheten med hjälp av en fartkamera på Andelsvägen körde 43 av 50 bilister för fort. Drygt en femtedel körde över 40 på 30-sträckan som går till Häggviks station och genom ett bostadsområde, som korsas av många barn och cyklister. Den som körde snabbast under vårt test gasade förbi i 49 kilometer 
i timmen.

– Det var ju inte bra. Vi jobbar med hastighetsmätningar både på större och mindre vägar, och det kan absolut vara en väg där vi behöver göra mer insatser, säger Emil Andersson som är lokalpolisområdeschef i Sollentuna.

Medborgarna har förutom hastigheten även lyft fram att vägen är svår att korsa och att sikten är dålig.

– Själva upplevelsen av vägarna är också något vi jobbar med. ­Ibland kan det upplevas som att det går väldigt snabbt på vägarna, eller att man ser dåligt när man ska gå över. Det bidrar ju till helhetsintrycket av vägen.

– Vi fokuserar främst våra insatser på vägar med höga hastigheter, och då är det inte bostadsområden som är prioritet utan de större vägarna, fortsätter Theodor Bratt.

Marcus Broman är en av dem som bor i området och han tycker att det borde göras något åt vägen.

– Det är många bilister som kör fort här. Det är mörkt och dålig sikt på grund av träden, vilket är obehagligt när man själv ska gå över vägen eller när man ser barn och cyklister korsa den, säger han.

När Mitt i mätte hastigheten på Vibyvägen, som också pekats ut som en problemväg av medborgarna, var det bara 12 av 70 bilister som höll sig till hastighetsbegränsningen på 50 kilometer 
i timmen. Den högsta hastigheten som uppmättes var 72.

– Det finns många mellanstora gator där det i dag är 50 kilometer i timmen som vi har börjat se över om vi ska sänka till 40 kilometer i timmen i stället. Men det är en översyn som sker just nu, och det är inte så långt gånget ännu, säger Theodor Bratt.


FAKTA

Så gick det till när vi testade hastigheterna

• Vi valde att testa Andelsvägen i Häggvik och Vibyvägen i Norrviken då det är två vägar som lyfts fram som problematiska av medborgarna i kommunens översyn.

• På Andelsvägen var vi på plats med fartkamera mellan klockan 16 och 17 den 27 oktober.

• 50 bilar körde förbi, 43 av dem körde för fort. Den högsta hastig­heten som uppmättes var 49 kilometer i timmen.

• På Vibyvägen, som går förbi Runbacka skola och genom ett bostadsområde, var vi på plats mellan klockan 11 och 12 den 28 oktober.

• Totalt passerade 70 bilar och 58 av dem körde över 50 kilometer i timmen. Den högsta hastigheten som uppmättes var 72 kilometer i timmen.

169641.jpg

Här kör sju av tio för snabbt

På delar av Granhammarsvägen gäller 50 kilometer i timmen.

Men när Mitt i mätte hastigheten under en eftermiddag var det bara tre av tio som höll rätt hastighet.

Det är onsdag eftermiddag när vi ger oss ut med en hastighetsmätare på Granhammarsvägen i Kungsängen.

Några bilar svischar förbi i över 60 kilometer i timmen, men de flesta håller hastigheten.

När vi gömmer oss i de snåriga buskarna är det betydligt fler som fuskar. Under en halvtimme kör 70 av 100 bilar för fort.

Runt klockan 17, när det börjar mörkna, är det flera bilar som närmar sig 70-sträcket.

Om polisen hade gjort en mätning under samma period hade 71 bilister fått betala böter på mellan 2 000 och 2 800 kronor.

Osäkerheten på den olycks­drabbade Granhammarsvägen har väckt ilska bland Kungsängenbor i flera år. Förra året inträffade 11 olyckor på vägsträckan,­ fler än på nästan alla andra vägar­ i kommunen. Bara Enköpingsvägen har fler olyckor.

Mitt i har tidigare skrivit om hur boende i Brunna upplever­ att de tvingas gå i diket och springa över Granhammars­vägen för att inte bli påkörda.

”Hela sträckan som är dubbelfilig är som en racerbana – det gasas friskt på sträckan, undrar­ när det kommer hända flera olyckor”, skrev en medborgare till kommunen i september.

”Många verkar tycka att 70 kilo­meter i timmen bara är en rekommendation”.

I maj satte kommunen upp reflexstolpar för att göra vägen säkrare för fotgängare och cyklister, men på flera sträckor kvarstår problemen.

Nu ska stora delar av sträckan få ny hastighet. I och med förändringarna som klubbades i tekniska nämnden förra veckan sänks hastigheten med 10 kilometer i timmen, men höjs också på vissa håll.

I anslutning till rondellen vid Enköpingsvägen sänks hastigheten med 10 kilometer i timmen, från 50 till 40. På resten av sträckan ska 60-gräns gälla.

– Tanken är att sträckan ska bli mer enhetlig. Om hastigheten ändras för många gånger på en sträcka är det troligare att färre håller hastigheten, säger Marianne Hagman, tillväxtchef i Upplands-Bro.

169864.jpg

Här får fartdårarna se upp

Fartdårarna ska bort från Upplands-Bros gator.

Nu sänks hastighets­begränsningen på runt 200 vägar i Bro, Brunna och Kungsängen.

– Det vore dumt att inte genomföra det här, säger Henrik Karlsson, trafik­ingenjör.

Förändringarna har diskuterats i flera år. När hastighetsreglerna med 40, 60, 80, 100 och 120-skyltar infördes av regeringen 2008 började Upplands-Bro kommun skissa på en ny hastighetsplan.

I förra veckan togs beslutet i tekniska nämnden. Runt 200 gator i tätorterna Bro, Kungsängen och Brunna får sänkt hastighet.

– Det är en väldigt stor förändring, säger Henrik Karlsson, trafik­ingenjör på Upplands-Bro kommun.

På Urfjällsvägen gäller 70 kilometer i timmen, trots att vägarna går förbi en skola. Nu sänks hastigheten med 40 kilometer, till 30 kilometer i timmen.

– Det är inte rimligt att det ska vara 70 kilometer där. Det är in princip omöjligt att köra i 70 som det ser ut i dag, säger Henrik Karlsson.

I Bro sänks nästan alla vägar norr om Enköpingsvägen med 20 kilometer i timmen, från 50 till 30. Området öster om Håtunavägen, där Willys ligger, sänks med tio ­kilometer i timmen.

Även i Kungsängen och Brunna sänks hastigheterna till 30 kilometer i timmen, med undantag för större vägar som Bygdegårdsvägen och Granhammarsvägen, som sänks med 10 kilometer i timmen. Några få vägar får höjd hastighet.

Brunnabon Therese Täckenström har reagerat på bilister som kör för fort.

– Folk är i allmänhet dåliga på att hålla hastigheten. Frågan är om de kommer att hålla sig till de nya gränserna, säger hon.

Själv ser hon inga problem med att sänka hastigheten.

– Jag kanske måste vara ute några minuter tidigare när jag kör till jobbet bara.

Under hösten inleds arbetet med att sätta upp de nya skyltarna. Tanken är att alla hastigheter ska vara ändrade i mars nästa år.

– Troligen börjar vi perifert och jobbar oss inåt centrumen så att det ska bli så liten övergångstid på så få vägsträckor som möjligt, ­säger Henrik Karlsson.

Förra året inträffade 69 trafikolyckor, varav fyra allvarliga, på Upplands-Bros vägar. För många, enligt kommunen.

– Vi vill helt enkelt inte att människor ska dö i trafiken. Det är den största anledningen till förändringen. Det vore dumt att inte genomföra det här, säger Henrik Karlsson.

Men viss kritik har riktats mot hastighetsplanen. Den mest olycksdrabbade vägen i kommunen, Enköpings­vägen, finns inte med.

– Det är en rejäl dikeskörning. Enköpingsvägen är en av kommunens mest trafikerade och olycksdrabbade vägar. Om säkerheten är viktig för politikerna borde de verkligen göra en ny mätning av vägen, säger Magnus Runsvik, ordförande i en bostadsrättsförening som klagat på planen.

Enligt Henrik Karlsson jobbar kommunen med en separat plan för Enköpings­vägen. Det är oklart när den blir klar.


FAKTA

Här måste du sakta ner

Här sänks det med 40: Berglidsvägen, Skogsbackavägen och Urfjällsvägen.

Här sänks det med 20: Stora delar av Bro tätort, norr om Enköpingsvägen. Hela Kungsängen norr om Enköpingsvägen. Hela östvra Brunna. Undantag finns i alla områden.

Här sänks det med 10: Västra Brunna, med undantag för ­Effektvägen.

Vägar utanför alla skolor ska ha 30-gräns.

Källa: Upplands-Bro kommun

169381.jpg

Tåget tillbaka i Ropsten

Många är glada över att återigen kunna ta Lidingöbanan från Lidingö in till Ropsten. Detta efter den över två år långa avstängningen i väntan på ombyggda spår och stationer.

Tillsammans med de splitternya vagnarna har kalaset kostat över en miljard kronor.

– Jag är väldigt glad och stolt över att kunna ge Lidingöbanan tillbaka till Lidingöborna. Och jag är tacksam för det tålamod de visat under den tid vi rustat upp den, sa Kristoffer Tamsons (M), trafiklandstingsråd förra fredagen, då han tog en premiärtur med tåget tillsammans med ett antal inbjudna journalister och politiker.

Han berättar att det har kostat 900 miljoner kronor att bygga om banan. De sju nya vagnarna kostade 270 miljoner kronor. Sammanlagt en rejäl investering alltså.

– Det är en generationsinvestering. Det är tänkt att det här ska hålla under en längre tid. Vi tror på den här banan och vi vill att den ska bli en del också i morgondagens kollektivtrafik med modern teknik, sa Kristoffer Tamsons också.

2013 satte arbetet med att bygga om banan igång och efter att tekniken inte fungerade förra vintern blev den planerade trafikstarten i mars uppskjuten ända fram till i lördags. Då fick äntligen kommunalrådet Anna Rheyneuclaudes Kihlman (M) äran att klippa av bandet.

Också hon var nöjd med att tåget åter börjat rulla. Kommunen står för investeringen av en av de sju nya vagnarna.

– För Lidingöborna är ­Lidingöbanan en del av vår kulturhistoria. Jag är särskilt glad åt att man har behållit de ordinarie stationshusen längs med banan, säger hon.

Lidingö Tidning har mottagit en del frågor från läsare som undrar varför SL fortsätter bygga de stora vagnhallar som ska rymma upp till 30–40 vagnar, trots att bara sju ska trafikera spåren på Lidingö.

Från början var det tänkt att vagnhallarna skulle bli terminal för alla de vagnar som ska trafikera Spårväg city. Det projektet blev dock pausat av den borgliga majoriteten i landstinget efter valet och inga pengar är avsatta för projektet fram till år 2020.

Kristoffer Tamsons säger att Spårväg city fortfarande är viktig att bygga.

– Vi inväntar nu Sverigeförhandlingen, där vi får lyssna in vad som händer och vilka infrastuktursatsningar som behövs i länet. Depån kommer att användas, sedan får vi se hur mycket av den som utnyttjas. Vi bygger naturligtvis något för att det ska användas.

P-platser krävs om bilister ska ta tåget

Det måste bli lättare att ställa ifrån sig bilen om bilpendlandet ska minska. Det menar ett antal Botkyrka­bilister.

Men ännu finns inga beslut om nya infartsparkeringar.

För tre veckor sedan kunde Lokaltidningen Mitt i berätta om Botkyrkabornas ökade bilpendlande in till stan. De senaste två åren har Botkyrkabilisternas passeringar av trängselskattestationer i Stockholm ökat med drygt 8 procent.

Sedan dess har flera läsare hört av sig till Mitt i och berättat om vad de anser är den största anledningen: bristen på parkeringsplatser.

Christer Lorentzen från Tullinge, som tar bilen till jobbet i Solna varje dag, är en av dem som är missnöjd med bristen på p-platser.

– Det spelar ingen roll om pendeln går var femte minut. Om jag inte har någonstans att ställa bilen så kör jag hela vägen in till jobbet, säger han.

Även politikerna i Botkyrka kommun är överens om att det behövs fler parkeringsplatser för att minska antalet bilpendlare.

Bland annat har Moderaterna nyligen lagt en motion om att bygga infartsparkering i Vårsta och införa matarbussar till Tumba för att minska trycket där.

– Jag tycker inte vi ska bygga på bredden, vi bör bygga nedåt och uppåt och se över lösningar med bommar kopplade till SL-kortet, säger Jimmy Baker (M).

Även majoriteten är för en utbyggnad av infarts- och pendelparkeringar, men påpekar att det inte är en enkel fråga.

– Vårt utgångsläge är att vi behöver bygga fler bostäder och då kan vi inte ta ytor i anspråk för parkeringar. I stället måste vi hitta lösningar för att kombinera det, säger Gabriel Melki (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.

En annan farhåga för bilpendlarna är att det kan bli dyrt att ställa bilen vid en pendelparkering.

I den nya parkeringspolicyn som ska skickas ut på remiss inom kort föreslås tre parkeringszoner i Botkyrka, där de parkeringar som ligger närmast kollektivtrafiken ska kosta mest.

Men där tittar de även på ett system där de som har SL-kort parkerar billigare.

– Det får ju inte bli dyrare att ställa bilen i Botkyrka och ta pendeln in än att åka bil hela vägen, säger Christer Lorentzen.

Trots att de flesta är överens om att det behövs fler parkeringar finns det i dag inga klubbade planer på det i Botkyrka.

– Inte ännu, men vi har gett förvaltningen i uppdrag att titta på möjliga platser för infartsparkeringar och jag hoppas på återkoppling inom kort, säger Gabriel Melki.

Hur många parkeringar behövs?

– Jag kan inte bedöma antalet.

168328.jpg

Få resenärer har koll 
på reglerna i rulltrappan

Du känner säkert till att du ska stå till höger i rulltrappan för att undvika onödigt tjafs.

Men har du koll på alla andra regler som till exempel att små hundar, men inte stora, är välkomna?

Det kan uppstå kaos i rulltrappan med stressade karriärister, långsamma pensionärer och blockerande bagage. Det finns dock regler som ska förhindra olyckor. Regler som få känner till, eller som ignoreras.

– För det första gäller allmän försiktighet. Det händer en hel del olyckor i rulltrapporna för att folk springer eller åker på handledarna, säger Jesper Pettersson, pressansvarig på SL.

Hittills i år har 325 stationsolyckor skett i Stockholms tunnelbana och 49 procent av dem har skett i en rulltrappa enligt statistik från MTR.

T-centralen är den mest olycksdrabbade stationen följd av Östermalmstorg. På delad tredjeplats kommer i år stationerna Skärholmen, Skarpnäck och Gullmarsplan.

– Många av olyckorna som sker är onödiga och beror till exempel på att man inte hållit i sig eller haft med sig barnvagn eller stora väskor i rulltrappan, säger MTR:s pressekreterare Erika Wegener.

SL, MTR och KONE samarbetar för att informera resenärer om rulltrappsreglerna genom klisterlappar och skyltar i tunnelbanan, information på skolor samt studiebesök. Under höstlovet är de på plats på de mest olycksdrabbade stationerna för att informera om stationssäkerhet i ett försök att minska olyckorna.

Barnvagnar, rollatorer och skrymmande bagage är inte tillåtna och hänvisas till hissen. En hund är bara välkommen om du som ägare kan ta den i famnen. Är hunden stor eller tung får ni trängas i hissen bland småbarnsföräldrar och deras barnvagnar.

Shahin Soltan har en stor resväska med sig när han tar rulltrappan ner till en av tunnelbaneperrongerna vid T-centralen. Han har bott i Stockholm i fyra år och hade ingen aning om reglerna.

– Nej, jag visste bara att jag ska hålla mig till höger och att jag kanske inte borde stå på det gula, säger han.

Shahin Soltan väljer aldrig hissen eftersom rulltrappan är snabbare och hissarna luktar illa. Han vill inte heller ta upp plats för någon som bättre behöver den.

– Hissen känns mer som att den är för barnvagnar eller äldre som inte kan få med väskan själv, säger han.

En Sifoundersökning som gjorts på uppdrag av KONE visar att 60 procent av de som reser dagligen och enbart 40 procent av de som reser mer sällan känner till reglerna och att många väljer att ignorera dem.


FAKTA

Så åker du säkert

Stå framåtvänd och håll i handledaren. Det är inte tillåtet att kliva av eller på i fel riktning.

Undvik rulltrappans kanter och stå stadigt på båda fötterna.

Gå undan när du kliver av så att passageraren bakom får plats att kliva av.

Lek inte i rulltrappan.

Barn får inte åka utan vuxen och får inte lämnas utan uppsikt i eller i närheten av en rulltrappa. Under färd ska de alltid hålla en vuxen i handen.

Åk inte med barn- eller shoppingvagn.

Sitt inte på rulltrappan eller handledaren. Luta dig heller inte över handledaren.

Spring inte i rulltrappan, vid fall kan du skadas på rulltrappans vassa kanter.

Personer som använder käpp, kryckor, rollator eller rullstol ska inte åka rulltrappa utan ta hiss.

Använd nödstopp om det sker en olycka eller om rulltrappan inte fungerar som den ska.

Källa: KONE

169035.jpg

Färre p-platser väntar i innerstan

Vi blir allt bättre på att parkera rätt.

Ändå betalar vi mer i böter till staden.

Trots det ska platserna bli färre och böterna högre.

Att hitta en parkering på Östermalm kan vara en frustrerande historia. Gabriel Hållberg snurrar runt kring Armémuseum länge innan han hittar en p-plats.

– Jag har möte om tio minuter här och åkte 40 minuter tidigare för att det är så svårt att få en plats. Jag hatar att köra bil i stan.

Och han får medhåll av Patrik Nilsén som bor vid Skeppargatan.

– Jag borde ställt mig i kö för garageplats tidigare eftersom det är så svårt att hitta p-platser på gatan. Till och från har man väl abonnerat på gula lappar, men det är inte för att man vill parkera fel.

Faktum är att mer och mer pengar i p-böter betalas till staden. Första halvåret i år var siffran 262 miljoner kronor – det är 50 miljoner kronor mer än man budgeterat och betydligt mer än i fjol. Det trots att vi blir bättre och bättre på att parkera rätt, enligt stadens egna stickprovskontroller.

Förklaringen är att de som väl parkerar fel gör det på ett grövre sätt – alltså i trafikfarliga situationer eller på platser med stoppförbud. Det gör att snittsumman per bot stiger och även totalsumman som staden drar in.

– Såvitt jag vet har att göra med att det finns färre platser över eftersom det är fullt, säger trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP).

Han presenterade för två veckor sedan stadens nya budget. Och i den framgår att det inte blir lättare för Patrik, Gabriel och er andra att parkera i framtiden.

Parkeringsplatserna kommer att fortsätta att minska i innerstan. Satsningar som cykelparkeringar på gamla bilparkeringsplatser och att stombussarna ska ta sig fram snabbare gör att p-platserna får stryka på foten.

– Det finns ett begränsat utrymme på gatan och vi ska prioritera framkomligheten för cyklar och bussar. Men nyttotrafiken och bilar ska också fram. För att göra det måste vi ta bort p-platser. Gatorna ska användas för transporter, inte stillastående bilar, säger Daniel Helldén.

Och samtidigt som platserna blir allt färre kan det kosta mer att parkera fel i framtiden.

Mitt i har tidigare rapporterat att staden vill få möjlighet att höja maxbeloppet för de värsta p-synderna från 1 000 kronor till 1 500 kronor. Men för det behövs en lagändring på riksplanet. Det arbetet fortsätter, enligt Daniel Helldén.

– Priserna för parkering kontra böter närmar sig varandra och det är orimligt.


FAKTA

Färre böter – mer pengar

Under årets första åtta månader utfärdades 333 252 parkeringsböter i Stockholm, cirka 4 procent färre än samma period 2014.

Samtidigt höjdes snittkostnaden kraftigt för de som faktiskt parkerade fel. Orsaken är bristen på p-platser, enligt staden.

Men de flesta parkerar ändå rätt. I stadens stickprovskontroller under januari till maj i år stod 86,2 procent av bilarna rätt. Det är den högsta siffran på tre år.

Fler ska våga gå eller cykla till skolan

Många föräldrar skjutsar sina barn till skolan. Men nu ska det bli ändring.

Staden ska göra skolvägarna säkrare och hoppas att fler börjar gå eller cykla.

Under vinterhalvåret får en fjärdedel av skolbarnen bilskjuts till skolan. Det är ett problem, tycker politikerna i Stockholm.

– Trafikmiljön runt skolorna är inte byggd för att hantera den stora mängden biltrafik, vilket leder till en rörig trafiksituation vid många skolor och skapar otrygghet, säger trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP).

Därför har trafikkontoret tagit fram en plan med förslag på åtgärder för att få fler barn att gå, cykla eller åka kollektivt till skolan.

Planen – som just nu är ute på remiss – innehåller en handlingsplan för de kommande fem åren. Förhoppningen är att skapa tryggare skolvägar.

Målen ska nås dels genom fysiska förändringar av miljön, dels genom att ändra människors beteende.

– Bland annat handlar det om fartgupp och avsmalningar eller breddningar av gång- och cykelvägar. Vi vill också hjälpa till att ta initiativ till vandrande skolbussar och bilfria veckor, säger Lovisa Strandlund, trafikplanerare.

Vilka skolor som ska åtgärdas är ännu inte bestämt.

– Vi har inte möjlighet att åtgärda alla skolor och alla skolor har inte trafikproblem. Nästa år tar vi fram en prioriteringslista, säger Lovisa Strandlund.

Vasastan och övriga innerstan definieras i planen som ”tät kvartersstad”. Här finns visserligen många bilar, men trafiktempot är å andra sidan lägre. Många barn i innerstan går eller cyklar till skolan, mycket på grund av att de vuxna som följer dem till skolan också tar sig fram med cykel eller till fots.

Generellt är skolvägarna i Vasastan, Kungsholmen och Östermalm sämre än på Södermalm, enligt planen. Det beror dels på att det finns fler skolor på Södermalm och att avståndet till skolan därmed minskar, dels på att Södermalm saknar stora vägar. Barnen i Vasastan kan exempelvis behöva brottas med Sveavägen, S:t Eriksgatan och Birger Jarlsgatan på sin väg till plugget.


FAKTA

Minskar fetma och ger gladare barn

De närmaste åren ska Stockholms stad arbeta för att få fler skolbarn att gå eller cykla till skolan.

Enligt trafikkontoret kan det leda till friskare och gladare barn och minska risken för fetma.

Färre bilar vid skolorna innebär också bättre trafiksäkerhet och mindre buller och avgaser vid skolorna.

Staden hoppas också att resebeteendet håller i sig när barnen blir vuxna och att de väljer att promenera, åka kollektivt eller cykla i stället för att åka bil.

169089.jpg

Snart går tågen till Östra station igen

Den 7 november återinvigs­ Stockholms Östra och Roslagsbanans resenärer får en smidigare pendling.

För Östermalmsbor är det nu slut på 20 veckors byggbuller. Resenärerna som rullar in på stationen den andra veckan i november kommer bland annat att mötas av en tillgänglighetsanpassad station med alla perronger i samma nivå, ny belysning och ett nytt högtalarsystem.

Ombyggnationen har kostat cirka 70 miljoner.

168942.jpg

Pendlare får stå ut med p-kaoset

Fler infartsparkeringar skulle göra det lättare att ta bussen, menar läsare.

Trots det röstades förslaget om att anlägga fler platser ner i förra veckan.

Nu har pendlarna tröttnat.

– Det är alltid fullt, 
säger Kristina Ifwer.

Varje vardagsmorgon utspelar sig samma scen på infartsparkeringen vid Värmdö marknad. Strax ­efter klockan åtta kör bilarna varv efter varv i jakt på den sista platsen samtidigt som buss efter buss som ska ta dem till jobbet rullar förbi.

– Det är alltid fullt här. Jag improviserade i morse och ställde mig på en plats utan markering. Jag får se om jag får böter, men vad ska man göra, säger Ingaröbon Kristina Ifwer som står och huttrar i morgonregnet i väntan på bussen.

Bredvid henne står Lars Svensson och nickar.

– Förra veckan kom jag hit kvart över åtta, då fanns inte en enda parkeringsplats. Då tog jag bilen i stället, säger han.

Han är inte ensam. Mitt i har tidigare skrivit om att allt fler Värmdöbor väljer att åka bil till och från stan, siffror som rimmar illa med Värmdöpolitikernas vilja att minska bilåkandet.

Fler infartsparkeringar skulle vända trenden, menare flera läsare som har hört av sig, men förutom 80 planerade platser i Fågelbro finns inga planer på fler.

Tvärtom röstades oppositionens förslag om fler pendlarparkeringar ner under onsdagens kommunfullmäktigemöte.

Nu är läget kritiskt, menar Annika Andersson Rubbing (S).

– Bussar ska dras in i morgonrusningen, vi har en akut brist på parkeringar och trängselskatten ska höjas. Det här kommer att vara en riktig ödesfråga för Värmdö. Det är en killer. Folk kommer att bli galna och det med rätta, säger hon.

Patrik Stenberg, som jobbar med infrastrukturplanering vid Värmdö kommun, säger att man dammsugit kommunen i jakt på parkeringar.

– Men det är inte så lätt med tanke på att vi inte äger mark vid strategiska platser, säger han.

Nu försöker kommunen Värmdöborna att ställa bilen längre ut.

– I Brunn finns ofta platser kvar. Där går inte bussarna lika ofta, men man kanske måste planera sin resa. Man ska inte behöva åka till Mölnvik eller Värmdö marknad. Där har fastighetsägarna till exempel sagt nej till att hyra ut fler platser, säger Patrik Stenberg.

Ett beslut som måste accepteras, menar kommunstyrelsens ordförande Monica Pettersson (M).

– Vi hyr 290 platser vid Värmdö marknad redan i dag och jag vet att det är ett problem med platser där, men samtidigt måste vi också acceptera näringsidkarna och deras behov av ytor, säger hon.

Att oppositionens förslag röstades ner tycker hon inte är konstigt.

– Det är en fråga som vi redan arbetar med, säger hon.

Hur då?

– Vi arbetar för att det ska bli fler parkeringar och bättre för pendlarna. Hur det ser ut i detalj vet inte jag.

Finns det konkreta planer på fler platser?

– Nej, men vi gör allt för att det ska bli så.

Oppositionen menar att läget är kritiskt – vad säger du om det?

– Det är angeläget, det håller jag med om, men kritiskt? Det får stå för dem.

Vid Värmdö marknad fortsätter parkeringsproblemen. Klockan är närmare halv nio när Mari Karlsson kör in på parkeringen.

– Jag brukar få köra runt och leta tills jag hittar en plats, det är irriterande. Ibland har jag chansat lite, men aldrig fått böter. Men om jag skulle få det skulle jag bli sur. Man klagar på att vi inte åker kommunalt, men det är svårt att göra det om man inte kan parkera bilen någonstans, säger hon.


FAKTA

Totalt 1 300 infartsparkeringar i kommunen

Brunns Centrum: 97 platser

Charlottendal: 290 platser

Djuröbron: 54 platser

Grisslinge: 142 platser

Gustavsberg Bagarv: 74 platser

Gustavsberg C: 185 platser

Fågelbro: 38 platser

Hemmesta C: 64 platser

Hemmesta vägskäl: 40 platser

Ingarö Pilhamn: 90 platser

Mölnvik vid Ica: 103 platser

Mölnvik södra: 50 platser

Styrsvik Runmarö: 27 platser

Ålstäket: 70 platser

Östra Ekedal: 20 platser

168747.jpg

Sara Sommerfeld slåss mot tågövergången

Skådisen Sara Sommerfeld kämpar för att det inte ska byggas en oövervakad övergång över Södra Kungs­vägen och spåren.

Sara Sommerfeld har just nu många järn i elden. Hon har en roll i filmen ”Lassemajas detektivbyrå Stella Nostra” som hade premiär i fredags och hon har nyligen flyttat in med sin man och barn i en villa i närheten av Lidingöbanans spår i Skärsätra.

Men när de flyttade in visste de inte att det fanns planer på att bygga en gångpassage över Södra Kungsvägen och Lidingö­banans spår i området.

– Det är livsfarligt för barn som bor här då det planeras en oövervakad passage över spåren och vägen, utan stoppljus, vid en så starkt trafikerad väg, säger hon,

Eftersom det finns säkra övergångar i närheten åt båda håll, ett övergångsställe 400 meter bort vid Skärsätras spårvägsövergång och en signalreglerad övergång vid Aga några hundra meter åt andra hållet, så anser Sara att ytterligare en övergång är onödig.

– Det jag tycker är skandal och av allmänt intresse är att ett fåtal prioriteras framför allmänheten. Övergången har ett lågt nyttjande enligt tekniska förvaltningens rapport, men kommer att påverka oerhört många Lidingöbor negativt. Den nya övergången kommer att hindra trafiken vilket drabbar alla som dagligen kör på Södra Kungs­vägen, säger hon.

Eftersom Lidingöbanan passerar ofta skulle den nya ljudbommen plinga var femte minut när bommarna automatiskt sänks och höjs.

– Att vi och våra närmsta grannar också riskerar att utsättas för störande buller över maximalt tillåtna värden har också förbisetts.

Samrådstiden går ut i dag fredag.

– Det finns grannar som jag pratat med som inte ens känner till dessa planer. Jag hoppas folk nu reagerar och uttrycker sin syn på detta till SL och till Lidingö stad. Jag tycker man ska behålla denna passage stängd, säger hon.

Sara Lundberg, som bor på andra sidan Södra Kungs­vägen, anser att det bör byggas en passage över vägen och Lidingöbanan.

– Vi känner oss instängda och måste gå långt för att ta oss över. Det är en barriär­ mellan villasamhället norr om vägen och nya Dalenum. Men jag håller med om att man ska prioritera säkerheten för alla barn. Jag tycker att man borde bygga en gångtunnel eller en hängbro, säger hon.

Enligt Sara Söderstam, handläggare på SL, uppkom kritik bland de boende när den passage som tidigare fanns på platsen stängdes förra hösten.

– Den gamla passagen stängdes för att den inte var trafiksäker, men det kom in mycket klander. Däremot funkar det med bommar. Det kommer att vara de vanliga bommarna med ljusblink och pling som finns på flera ställen längs banan, säger hon.

Varför räcker det inte med övergångarna vid Aga och Skärsätra?

– Det är alternativen, men det blir längre att gå. Vi anser att det är viktigt att bryta barriären, säger Sara Söderstam.

SL har tidigare påpekat att det också finns risk för att barn och ungdomar genar över spåret och vägen nu när den tidigare passagen är stängd.

Om det blir en gångpassage över Södra Kungs­vägen vid Skärsätra hamnväg, med bommar och ljud- och ljussignaler över Lidingö­banan, sker detta någon gång nästa år. Hastigheten på sträckan ska då sänkas från 50 till 40 kilometer i timmen.

167589.jpg

Ingen vill betala för cykelvägen

Det hade kunnat finnas en cykelväg längs Norrortsleden mellan Lövsättra och Rosenkälla.

Men byggplanerna föll och nu får Trafikverket kritik för att prioritera bort cykelvägar när bil-vägar byggs.

Lövsättra är området i Vallentuna som verkar ha glömts bort. Förra veckan berättade Lokaltidningen Mitt i om att kommunstyrelsen tackar nej till ett erbjudande om att bygga hyresrätter i området.

Nu visar det sig också att Trafikverket en gång hade chansen att bygga en cykelväg mellan Ullna och Lövsättra.

Lokaltidningen Mitt i kan berätta att det fanns ett beslut på att bygga en cykelväg längs med Norrortsleden, mellan Ullna och Lövsättra.

Beslutet togs 2008, när Trafikverket byggde Norrortsleden. Men Trafikverket ville inte betala för, eller anlägga, cykelvägen själv.

I stället fick Ormgårdens samfällighetsförening i Lövsättra i uppdrag att anlägga vägen.

Trafikverket hade räknat på att vägen skulle kosta 450 000 kronor att anlägga, vilket Stockholms stad, Täby kommun och Ullna golfklubb lovade att betala.

Men två saker inträffade. Dels överklagade markägaren, familjen Douglas, beslutet på hur cykelvägen skulle dras.

Dels fick samfällighetsföreningen veta att vägen skulle kosta betydligt mer att bygga, minst flera hundra tusen kronor mer än vad Trafikverket räknat på.

Sedan dess har föreningen försökt att få Trafikverket samt kommunerna Österåker, Täby och Vallentuna att betala för cykelvägen.

Men utan resultat – detta trots att de båda berörda markägarna, inklusive Douglas, nu är överens med föreningen om hur vägen kan dras mellan Ullna och Lövsättra.

– Det här är så illa skött av Trafikverket. De borde ha byggt och bekostat cykelvägen. Ingen tar ansvar för hela infrastrukturen, den enda kommunen som visat något intresse för vägen är Österåker, säger Rose Arvidsson, ledamot i samfällighetsföreningen.

Hon frågar sig även varför Trafikverket inte passar på att bygga cykelvägen nu när nya trafikplatsen vid Rosenkälla ska byggas.

Fredrik Månsson, samhälls-­planerare på Trafikverket, vet 
inte varför de inte byggde cykelvägen själva när Norrortsleden byggdes.

– I dag är det mer fokus på gång- och cykelvägar. Om Norrortsleden byggts nu hade Trafikverket förmodligen hittat andra lösningar för att säkerställa att gång- och cykelvägen kom till, ­säger Fredrik Månsson.

Varför inte bygga vägen nu när nya trafikplatsen byggs?

– I dagsläget ser vi inte att behovet är så stort just där. Vi har ett stort behov av cykelvägar i hela länet, säger Fredrik Månsson.

Vallentuna kommun kommer inte heller att kämpa för att få vägen byggd eftersom den inte finns med i kommunens förslag till cykelplan där viktiga cykelstråk identifierats.

tel

168589.jpg

Arriva vill inte köra Roslagsbanan på kvällen

Skrota all trafik efter klockan 20 på Roslagsbanans Näsbyparkslinje samt mellan Ormsta och Kårsta.

Det är det nya budet från Arriva som vill ersätta med bussar.

– Detta går inte i linje med den utveckling vi vill se, säger Sofia Segergren ( C).

Lokaltidningen Mitt i kan avslöja att Arriva planerar drastiska neddragningar i Roslagsbanans trafik från och med den 11 januari.

Enligt ett förslag som lämnats in till Trafikförvaltningen vill man helt lägga ner tågtrafiken efter åtta på kvällen på två linjer – Näsbyparkslinjen och mellan Ormsta och Kårsta. Tågtrafiken kan enligt förslaget ersättas med bussar.

Anledningen ska vara att dessa sträckningar har för få resenärer för att Arriva ska anse det vara lönsamt med tågtrafik.

C-politikern Sofia Segergren, kommunstyrelsen vice ordförande, är mycket kritisk.

- Det här går inte i linje med hur vi vill utveckla vår kommun, Vallentuna. Det är utmed Roslagsbanan vi bygger våra bostäder, säger hon.

Kommunstyrelsen arbetsutskott i Vallentuna är eniga över partigränserna om att man vill skrota Arrivas förslag.

- Vi kommer att begära ett möte med Arriva. Vi kommer att göra allt vi kan för att påverka den demokratiska vägen, säger Sofia Segergren.

Arriva har, enligt gällande avtal med Trafikförvaltningen, rätt att göra vissa ändringar i trafiken. Men berörda kommuner måste informeras i god tid och resenärerna måste erbjudas en rimlig ersättningstrafik.

- Vi tycker inte att vi fått reda på det här i tillräckligt god tid, säger Sofia Segergren.

Vad innebär det för resenärerna norr om Ormsta?

- Kårstaborna får nästan dubbelt så lång restid med buss på dessa små slingriga och icke trafiksäkra vägar.

Lovisa Åbom på Trafikförvaltningens presstjänst säger till Lokaltidningen Mitt i att Arrivas förslag är avtalsenligt. Men än så länge är inget klubbat.

– Vid förändringar av sådan här omfattning kräver vi att det sker samråd med berörda kommuner. Det är så processen ser ut, säger hon.

167736.jpg

Var fjärde skulle förlora körkortet

Utanför Stockby ridskola gäller 30 kilometer i timmen. Men när Mitt i Lidingö Tidning mätte hastig­heten en vardagseftermiddag förra veckan var det bara en av tio som höll rätt hastighet.

En lastbil kör förbi Stockby ridskola på Stockbyvägen. Lasermätaren blinkar till och visar 60 km/h. Hade polisen gjort fartkontroll på samma plats som Mitt i hade hela 15 förare blivit av med sina körkort – på mindre en timme.

Både de som bor längs Stockby­vägens tvärgator och Stockby ridskolas ägare är oroade över de höga hastigheterna.

– Det är ett industriområde en bit bort och det är läskigt när man går på trottoaren och det kommer en tung lastbil i 70, säger Louise Wessel som bor nära vägen.

– Vid ridhusets övergångsställe­ är det nästa aldrig någon som stannar. Som vuxen vågar jag mig ibland på att ta ett steg ut och tvinga bilisterna att tvärbromsa, men det kan och ska ju inte ett barn göra, fortsätter hon.

Ridhusets ägare, Carl-G Leissner­ ser även bullret som en störande faktor för barn och hästar.

– Får man ner hastigheten minskar bullret. Ridskoleelever som kommer med buss måste korsa Stockbyvägen vilket de måste kunna göra utan att behöva ha hjärtat i halsgropen, 30-skylten finns ju av en anledning, säger han.

Men hur snabbt kör bilisterna på 30-vägen? Under en timme en vardagseftermiddag förra veckan mätte Mitt i bilisternas hastigheter med hjälp av en lasermätare.

Av 78 bilar höll bara tio procent laglig hastighet, alltså max 30 km/h. 73 procent körde 31–60 km/h. Fyra bilister körde ännu snabbare och den högsta hastigheten som uppmättes var 74 km/h.

Lidingös kommunpolis Tomas Lundgren tycker att det är allvarligt att så många bryter mot lagen.

– Jag hoppas att det leder till att bilisterna tänker efter kring hur de kör och vad det kan ha för konsekvenser att inte hålla farten. Det ger mig också underlag för att planera fartkontroller, säger han.

Under mätningen möter vi två ryttare som korsar vägen vid övergångsstället där en bil precis blåst förbi i 62 km/h. De är oroliga att det ska hända en olycka.

– Det här är ett område där det finns mycket barn, djur och natur och det är viktigt att värna om, säger en av ryttarna, Jenny Andersson.

För att få ner hastigheterna ska nu kommunen sätta upp en skylt som visar hastigheten.

– Skylten ska varna när man kör för snabbt och sätts upp innan årsskiftet. Nästa år ser vi över vad mer vi kan göra för att sänka hastigheterna, säger Abraham Rondon, trafikingenjör på tekniska förvaltningen.

Carl-G Leissner och Louise Wessel­ vill se ett farthinder, gärna en fallucka – det nya farthindret där bilar som kör för snabbt sjunker ner i ett hål.

Precis innan vår hastighetsmätning avslutas dundrar en SL-buss förbi. I mätaren blinkar siffran 46.


FAKTA

Så här snabbt körde bilarna

• Intryckt bland taggiga buskar och skyddande träd mättes hastigheten på de bilar som körde på vägen mellan klockan 17 och 18 förra tisdagen.

• Av de 78 bilister som passerade då Mitt i:s hastighetsmätning pågick var det bara 7 som höll lagenlig hastighet av max 30 kilometer i timmen.

• 16 bilister körde i 51 kilometer i timmen eller fortare och hade förlorat körkortet direkt. På 30-vägar dras körkortet in om man kört snabbare än 21 km/h för snabbt.

• 56 bilister hade tvingats 
betala böter på mellan 
2 000–4 000 kronor.

168054.jpg

Här är farligast för cyklisterna

Södermalm har flest 
cykelolyckor i hela länet. Mest utsatt är Skeppsbron.

– Det är läskigt att cykla här, säger Karina Sarkissova, som cyklar här dagligen.

Det är farligt att cykla på Södermalm. Det slås fast i en ny rapport från länsstyrelsen där stadsdelen toppar statistiken, med flest cykelolyckor rapporterade av polis eller sjukhus.

Skeppsbron, mellan Slussplan och Strömbron, är den mest utsatta platsen. Här skedde flest cykelolyckor i hela länet förra året.

Inte förvånande, enligt Karina Sarkissova, som cyklar här dagligen.

– Det är läskigt att cykla här. Dels är det mycket vägarbeten. Dels känner jag mig väldigt hetsad och hotad som trafikant.

Ett problem tycker hon är att cyklisterna inte har egna vägbanor.

–  Det kommer bilar från alla håll. Det känns inte som om det är planerat för cyklister, utan att de bara klämt in cykelbanor på bilarnas vägbanor.

Andra olycksdrabbade sträckor på Söder är Munkbroleden, Götgatan och Stadsgårdsleden.

Den vanligaste typen av olycka är singelolyckorna, som står för två tredjedelar av alla olyckor.

En mer djupgående analys av singelolyckorna som länsstyrelsen gjort visar att nästan hälften, 4 av 10, berodde på brister i drift och underhåll. Det vill säga till exempel hinder och skador i cykelbanan, eller att banorna inte sopas eller snöröjs som det ska.

– Underhållet på cykelbanorna är väldigt kasst på vintern. Jag har ramlat flera gånger just här på Skeppsbron för att det varit spårigt i cykelbanorna. Jag har inte skadat mig allvarligt, men har rivit upp knäna och slagit mig blå på höften, säger Karina Sarkissova.

Förhoppningsvis blir det bättre snart. Den rödgrönrosa majoriteten satsar stort på cykling i budgeten som presenterades förra veckan, minst 250 miljoner kronor varje år. Skeppsbron är ett prioriterat stråk.

–  Alla cykelvägar som passerar Gamla stan håller på att förbättras. Det är inte bra någonstans där i dag, säger Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd.

Något som staden tittar på är om man skulle kunna flytta –  eller riva –  tullhusen närmast kajen, för att bredda cykelbanorna. En ny cykelbro mellan Gamla stan och Tegelbacken utreds också.

Staden satsar även för att underhållet på cykelbanorna ska bli bättre.

– Det är viktigt att snabbt kunna avhjälpa hål och hinder. Som cyklist är man mer utsatt än bilister, säger Daniel Helldén.


FAKTA

Här skedde flest olyckor

Skeppsbron. Mellan Slussplan och Strömbron – 55 olyckor.

Skansbron. Mellan Skansbrogatan och Hammarbybacken – 36 olyckor.

Munkbroleden. Mellan Slussplan och Munkbrogatan – 30 olyckor.

Götgatan. Mellan Blekingegatan och Skansbrogatan – 24 olyckor.

Stadsgårdsleden. Mellan Söderbergs trappor och östra Tegelviksslingan – 23 olyckor.

Götgatan. Mellan Hornsgatan och Hökens gata – 21 olyckor.

Källa: Länsstyrelsen – Regionalt cykelbokslut för 2009-2014

167620.jpg

SL: Bara att vänja sig 
vid trängseln i t-banan

Tunnelbanan blir allt trängre, och SL har ingen möjlighet att öka kapaciteten för att möta ­befolkningsexplosionen.

Undantaget är röda linjen som står inför en upprustning.

De senaste tio åren har trycket på Stockholms tunnelbanenät ökat med 189 300 påstigande per dag. Det är en ökning med närmare 
19 procent under en tioårsperiod.

Hårdast belastad är den gröna linjen och den största ökningen är vid Fridhemsplan där antalet påstigande under rusningstiden mellan halv åtta och halv nio på morgonen har ökat med 52 procent mellan 2008 och 2014, enligt nya beräkningar från SL.

SL:s egen målsättning är att inte mer än 50 procent av ståplatserna ska behöva utnyttjas i några avgångar. Även om tågen tar fler passagerare ökar den upplevda trängseln snabbt efter det.

Ingen av linjerna når dock detta mål. Under timmen med maximal belastning överskrids det vid 68 procent av avgångarna på grön linje, 60 procent på röd linje och 28 procent på blå linje, enligt en rapport från trafikförvaltningens avdelning för strategisk utveckling.

Den ökande trängseln är en viktig fråga för SL, som dock har marginella möjligheter att påverka den.

– Vi försöker lägga spårvägar och bussrutter som ska avlasta, men det kommer nog att bli ännu trängre, säger SL:s presstalesman Jesper Pettersson.

– Tunnelbanan projekterades innan andra världskriget och det har hänt en del sen dess. Vi får nog vänja oss vid att det ser ut så här.

Den röda linjen står inför investeringar som kommer att öka kapaciteten. Trots att den inte är hårdast belastad behöver den prioriteras, eftersom signalsystemet är så gammalt att det inte längre går att hitta reservdelar.

SL investerar därför 6,5 miljarder kronor i att byta signalsystemet, vilket kommer att göra det möjligt att köra 36 avgångar per timma i stället för 24, och köpa in nya vagnar, vilka kommer att rymma 14 procent fler passagerare än dagens tåg.

Det finns inga undersökningar vilken effekt trängseln har på stockholmarnas resbeteende, men det är det resenärerna klagar mest på i SL:s nöjdhetsundersökningar.

– Sannolikt finns det en del som undviker att ta tunnelbanan för att det är för trångt.

167869.jpg

Ståplats väntar på nya Lidingöbanan

Många ser fram emot att Lidingöbanan åter börjar rulla i nästa vecka med nya vagnar.

Samtidigt finns en oro över att sittplatserna är färre än tidigare, avgångarna färre än med ersättningsbussarna – och för att den nya tekniken är obeprövad i vinterkyla.

– Det blir bra, säger Ketut Sukrawarsa, resenär i Käppala, när Lidingö Tidning frågar om hur det ska bli när Lidingöbanan åter sätts i trafik den 24 oktober.

Frågar man resenärer på södra delen av ön är många glada åt beskedet. Samtidigt säger lika många att de kommer att sakna ersättningsbussen.

Under tiden Lidingöbanan har byggts om har bussen gått dubbelt så tätt som tågen tidigare gjorde.

– Jag tycker det har fungerat bra med bussen. Man kommer fortare fram. På tåget tycker jag att det blir sämre med färre sittplatser. Om man åker från Ropsten till Käppala så får man stå i 20 minuter, säger Victoria Sanghed, som dagligen åker med bussen.

Trafiken med ersättningsbussen upphör samma dag som tåget börjar rulla. Det ska sedan gå var tionde minut i rusningstrafik och var tjugonde minut övrig tid.

Det blir ingen förbättring av kapaciteten i rusningstrafik. Antalet sittplatser blir ungefär 20 färre per avgång, jämfört med tidigare.

I gengäld blir det mer utrymme för passagerarna och lättare att kliva på för resenärer med rullstolar, barnvagnar och rullatorer.

En vanlig fråga bland resenärer som LT talat med är hur beprövad tekniken egentligen är.

Håkan Erikson, projektledare på Spårväg city, ser ingen större anledning till oro.

– Då ny teknik tas i drift första gången kan en del problem uppstå. För Lidingöbanans del är den teknik som används beprövad och vi förväntar oss att problemen ska begränsas till mindre justeringar, säger han och berättar att de nya vagnarna av typen A36 är tillverkade av det spanska företaget CAF och har provkörts i 5 000 kilometer utan problem innan de köptes in.

Men enligt uppgifter från tekniker har vagnarna aldrig blivit testkörda i vinterklimat på Lidingö. Felet med signalsystemet gjorde att testerna fick avbrytas i vintras.

Däremot har vagnarnas närmaste släkting, den något mindre A35, rullat två vintrar på Tvärbanan mellan Alvik och Solna station. Sträckan är SL:s sorgebarn, vilket delvis berott på signalfel med en teknik som inte används på Lidingöbanan.

A35:orna drabbades första året på Tvärbanan av 800 smärre fel, ett 20-tal allvarligare fel och belades tre gånger med körförbud, efter att bromsarna krånglat.

Håkan Erikson bekräftar att tekniken i vagnarna är lika, men att det automatiska systemet för trafikkontroll, ATC, skiljer något.

– Skillnaderna är att A36 har en tillkommande vagnsdel utan drivsystem, men med mekaniska bromsar och att ATC-systemet är ­annorlunda. I övrigt är hård- och mjukvara identisk och samtliga förbättringar som införts på A35 är implementerade i A36 från start, säger han och hoppas ­därmed att felen inte ska upprepa sig på Lidingöbanan.

Käppalabon Urban Sanghed åker då och då med tåget. Han ser fram emot att få åka i de nya vagnarna.

– Det är ju på tiden. Det är bra att det blir nya vagnar. De gamla var väldigt skramliga. Man fick skrika när man pratade med varandra, säger han.


FAKTA

Lidingöbanans nya vagnar

• Den 24 oktober kommer trafiken åter att starta på Lidingöbanan.

• Lidingöbanan började byggas om sommaren 2013, då spåret lades om och flera sträckor fick dubbelspår.

• Trafikstarten var först planerad till våren 2014, men ett tekniskt fel på signalsystemet gjorde att SL tvingades beställa ny utrustning och skjuta upp starten till i höst.

• De nya vagnarna av typen A36 körs i form av en enda lång vagn som rymmer 243 personer, varav 100 sittande.

• I de gamla vagnarna kunde 237 personer åka i rusningstrafik, varav 144 sittande.

Källa: SL och Stockholms spårvägar

166946.jpg

”Det är en plåga att åka buss”

I flera år minskade bil­åkandet i Värmdö.

Nu har vinden vänt – allt fler Värmdöbor tar bilen till och från stan.

I takt med att bussarna får färre turer väntas ­bilisterna bli ännu fler.

Under många år har bilåkandet minskat i länet. Men nu har trenden vänt i både Värmdö och flera andra av länets kommuner.

Nära fem procent fler Värmdöregistrerade bilar har kört förbi betalstationerna för trängselskatt på sin väg in och ut ur stan i år jämfört med samma period förra året. Det innebär en ökning med 29 200 bilar. Det står klart när ­Lokaltidningen Mitt i har granskat Transportstyrelsens siffror för tullarna.

– Under förra året föll priserna på bensin och då valde fler bilen, säger Maria Börjesson, trafikforskare vid Centrum för transportstudier på KTH.

Den andra stora faktorn är höjda inkomster.

– Man kan se att bilåkandet följer andelen förvärvsarbetande ganska väl. Värmdö har låg arbetslöshet och invånarna är resursstarka, säger Maria Börjesson.

En Värmdöbo som gärna tar bilen till och från jobbet är 45-åriga ­Erika Kangas. Hon dagpendlar från Värmdölandet. I dag har hon tagit bussen, men inte av fri vilja.

– Det är en plåga varje dag att åka buss! De går för sällan och tar så lång tid. Så fort jag fått min gamla bil såld så ska jag genast köpa en ny så att jag kan börja köra igen, säger hon.

Erika Kangas är inte förvånad över att allt fler Värmdöbor väljer bilen till och från stan.

– När det tar över en timme med buss och bara 20 minuter med bil så är det ett enkelt val, i alla fall för mig, säger hon.

Johan Olsén från Herrviksnäs tar också bilen till stan.

– Jag åker in någon gång per vecka, då är det smidigast att ta bilen. Jag har i och för sig åkt buss någon gång och trodde att det skulle vara jättejobbigt. Det gick bra, men jag tar ändå bilen, säger han.

Maria Börjesson tror att bil­åkandet kommer att öka ytterligare om flera busslinjer i Värmdö får färre turer. Enligt trafikförvaltningens sparförslag för länet drabbas 19 linjer i Värmdö och Nacka av neddragningar.

– Vi kommer att se att bilåkandet då ökar ganska snabbt, säger hon.

Värmdö kommun har länge försökt minska bilåkandet. Därför är siffrorna dystra, menar kommunstyrelsens ordförande Monica 
Pettersson (M), som också drar paralleller mellan nedskärningar i busstrafiken och ökat bilåkande.

– Vi vill såklart att våra invånare ska välja kollektivtrafiken före ­bilen, säger hon.

Ett exempel på Alliansens försök att främja kollektivtrafiken är skrivelsen till landstinget om neddragningarna på busslinjerna.

Men Miljöpartiets språkrör Filip Joelsson tycker inte att Alliansen gjort allt de kan.

– Jag tycker att de är dåliga på att komma med förslag på trafiklösningar som sätter bussen i första rummet. Till det tror jag att bensinskatten och trängselskatten måste höjas. Det är faktorer som kan samverka för att få folk att bli mindre benägna att välja bilen, ­säger han.

Den höjda trängselskatten som införs den 1 januari 2016 tros kunna bromsa bilåkandet i stan.

Men den effekten brukar inte hålla i sig länge, enligt Maria Börjesson.

– Trafiken minskar ganska drastiskt i början, men sedan brukar den öka igen. Under tiden kan det till och med bli så att restiden blir kortare för Värmdöborna vilket ökar bilanvändningen ytterligare, säger hon.


FAKTA

Bilpendlingen ökade med 5 procent på ett år

• Lokaltidningen Mitt i har fått siffror från Transportstyrelsen över hur många Värmdöregistrerade fordon som passerat betalstationerna för trängselskatt.

• Tiden som mätts är 1 januari till 31 augusti de senaste tre åren.

• Siffrorna visar en ökning med 29 200 passager, eller nära fem procents ökning i år jämfört med samma period förra året.

• 2013 passerade 640 680 bilar tullarna. 2014 var siffran 623 422. I år har 652 634 bilar passerat tullarna.

167032.jpg

Blåshålet som fyller 25 år

Gullmarsplans bussterminal fyller 25 år.

Det finns gott om resenärer som hoppas att den inte blir så mycket äldre.

Kanske skulle en del kunna tänka sig att nynna med i ”ja må den leva” för att den fyller en funktion, men när det blir dags för ”javisst ska du leva uti hundrade år” skulle det nog bli tvärtyst.

– Det är inte så roligt när det är kallt och på kvällen tycker jag att det känns otryggt. Särskilt om kiosken är stängd. Det vore bra om det var en inomhusdepå och om det fanns en kiosk som var öppen sent, säger Nani Soumare som brukar åka buss från terminalen när hon hälsar på släktingar i söderort.

Tyresöbon Pontus Heggelund är ännu mer kritisk.

– Det är ett mysterium att den byggdes, hur tänkte de? säger han.

Anläggningen i stål och betong kritiseras för att vara opraktisk, ful och otrygg och på plats finner man fog för kritiken. I vänthallen sprider tomma ölburkar sin odör. Bänkar tappar färg, skrymslen luktar urin, klotter tar över betongen.

Bengt Östholm som ska till Vendelsö hör dock inte till dem som är mest kritiska.

– Den fungerar, bussarna kommer. Man är aldrig här så länge så man funderar väl inte så mycket på hur det ser ut, säger han.

En titt bland tidningsklipp från den tid då terminalen invigdes skvallrar om att den var ett bra sätt att få bort ett bussmyller från Ringvägen vid Skanstull. Därtill kunde tid sparas på att slippa bussfärden över Skanstullsbron till Nynäsvägen.

Det fanns planer på konstnärlig utsmyckning och mer färg, men dessa skrinlades av okänd anledning. Stolt konstaterades också att avgångstider skulle visas på monitorer. Nu klagar många på trängseln i trapporna, men då tyckte SL:s projektledare kapaciteten var tillräcklig.

Med många synpunkter om platsen som sliten, otrygg och oattraktiv från resenärer väckte Socialdemokraterna i landstinget frågan om upprustning eller ombyggnad för ett år sedan.

Från förvaltningen fick man medhåll om att miljön är undermålig men också svaret att man vill invänta Stockholm stads bostadsplaner i området.

– Upprustning och ny helhetslösning för Gullmarsplan är något som vi gärna vill göra tillsammans med Stockholm stad som planerar att göra ombyggnad av bussterminalen 2020, säger Signhild Petrén, pressekreterare för Socialdemokraterna i landstinget.

Vid Stockholms exploateringskontor meddelar dock projektledare Gerd Comstedt att ett startdatum är mer svävande än så.

tel


FAKTA

Invigdes av Bosse Ringholm

Terminalen invigdes den 19 augusti 1990 av Bosse Ringholm (S), då finanslandstingsråd och en av drivkrafterna bakom projektet.

Kostade 250 miljoner kronor och var avsedd att ha kapacititet för 50 000 resenärer per dag.

Beräknades ha 56 200 på- och avstigande dagligen 2013, med hållplatserna vid stationsentrén inräknat. Är den näst mest frekventerade platsen för busstrafik i länet (efter Slussen).

166974.jpg

Nu bilpendlar färre från Nacka

Färre Nackabilister färdas genom Stockholms vägtullar.

Bilisterna i Nacka går därmed mot strömmen jämfört med bilister i många av länets kommuner där bilresande ökar.

Mellan januari och augusti i år har Nackabornas bilåkande genom Stockholms vägtullar minskat med 6 procent, jämfört med samma period 2013.

Det framgår av statistik från Transportstyrelsen.

Därmed skiljer Nackabilisterna ut sig jämfört med bilister i många andra av länets kommuner.

I norrort gick bilåkandet ner innan det plötsligt tog en dramatisk vändning förra året. Samtididgt som kollektivtrafiken fick allt större problem ökade bilåkandet med cirka 15 procent. Även i Tyresö, Värmdö och Haninge har bilåkandet ökat, men här har ökningen varit marginell. Många lokala politiker har uttryckt farhågor för att antalet bilister kommer att öka om förslaget med neddragningar i busstrafiken går igenom.

Mikael Ranhagen, enhetschef vid Nacka kommuns trafikenhet, konstaterar att det alltid är svårt att uttala sig om statistik:

– Jag tror att folk reser på andra tider. Sett över en period på tio år kan vi se att Nackaborna inte reser lika mycket på morgonen som för tio år sedan.

Andra förklaringar kan enligt Mikael Ranhagen vara att pendlare i Nacka, i takt med att det blir allt svårare att ta sig in till Slussen med bil, färdas på andra sätt till och från jobbet. Han nämner ett ökat intresse för Sjövägen, båtpendeln in till city, liksom ett ökat cykelpendlande.

Bilisten och Nackabon Jack Delin blir lite förundrad när han får höra om utvecklingen. Med tanke på befolkningstillväxten i kommunen tycker han att det borde vara tvärtom.

Förklaringar tror han kan vara att snabbussarna in till stan blivit effektivare, och att fler cyklar till jobbet. Själv bilpendlar han in till stan. Men med en utbyggd båtpendel, med ökad turtäthet, kan han tänka sig att välja bort bilen till förmån för båt, säger han.

Kurt Orton, tillförordnad pressansvarig vid Keolis, bussbolaget som kör busstrafiken i Nacka, säger att deras bolag ser en kraftig ökning av resandet med buss både i Nacka och Värmdö sedan 2011.

– Det blir trängre och trängre i bussarna, säger Kurt Orton.

Antalet resenärer har enligt Keolis beräkning ökat med tio procent sedan 2011. Om det är bilister som i stället väljer att åka buss låter Kurt Orton vara osagt.

– Det kan man bara spekulera om, säger han.

Mats Gerdau (M), kommunstyrelsens ordförande:

– Biltullarna borde leda till minskat bilåkade, inte ökat. Slussenombyggnaden leder inte till att man får lättare att ta sig fram med bil. Vi behöver Österleden snarast möjligt för att öka framkomligheten, både för bil och buss. Vi behöver en nord-sydlig förbindelse mellan Skeppsbron och Rindö­färjan, i synnerhet när regionen och Nacka växer. Det skulle avlasta innerstaden mycket, förbättra miljön och öka framkomligheten för oss i Nacka. Det är en otroligt viktig fråga för hela regionen.