Kategoriarkiv: Nyheter

172096.jpg

Nya Mitt i med 31 lokala webbsajter

I dag är det premiär för nya mitti.se.

Vi kommer nu att presentera Lokaltidningen Mitt i:s nyheter på 31 lokala webbplatser.

På nya mitti.se kan du välja vilket område du vill läsa om och snabbt få de senaste lokala nyheterna.

I samband med att webben görs om så kommer den nuvarande appen – som du nu läser i – att försvinna.

Klicka här för att komma till mitti.se.

170607.jpg

Döda träd ska bli skalbaggeslott

När Eds allé i Väsby blir bostadsområde kommer 25–30 av parklindarna tas bort.

I stället ska de bilda ett monument åt skalbaggar för barnen att upptäcka.

Samtidigt som runt 600 nya bostäder ska byggas i området runt Eds allé tas ett antal av träden i allén bort.

– Alla alléer i Sverige är försedda med generellt biotopskydd. Under planarbetet konstaterades att några träd skulle behöva tas bort för att möjliggöra genomförande av detaljplanen, säger Fredrik Drotte, ansvarig för detaljplanen på Upplands Väsby kommun.

Under ledning av kommunekologen utreddes trädens skick och värde för den biologiska mångfalden, varpå man sökte och beviljades dispens hos länsstyrelsen.

Runt 25–30 träd fälls. De avverkade parklindarna sparas i form av ved och placeras i en cirkel ute på den intilliggande åkern. Där ska de dö under 20–30 års tid bli föda för rödlistade skalbaggar och andra vedlevande insekter. Monumentet går under namnet ”Skalbaggarnas slott”, enligt kommunens förslag.

– Det är ett arbetsnamn. Vi kallar det även skalbaggarnas tempel eller helt enkelt ett trädhospis, säger Nils Odén, stadsträdgårdsmästare på kommunen.

Planen är att det hela ska bli en upplevelseplats för barn med grillplats och en konstgjord källa samt skyltar som berättar om insekterna som lever inuti träden.

– Det är ett sätt att göra naturen fantasieggande, säger Nils Odén.

Det dröjer dock flera år innan monumentet invigs.

– Det är ju en byggarbetsplats där i flera år och det kommer inte invigas förrän­ det är tryggt och säkert, säger­ Nils Odén.

App-grupp mot 
inbrott i Kransen

Nu har 70 grannar i Midsommarkransen gått samman i en app-grupp för att före­bygga inbrott.

De senaste veckorna har tjuvar slagit till mot både lägenheter och lokaler i Kransen. Vattenledningsvägen, Tegelbruksvägen och Svandammsvägen är några som drabbats. I sociala medier har inbrotten varit ett hett ämne bland Kransenborna.

Charlotte Wimmerman bor i ett av de hus som haft inbrott och inbrottsförsök och i förra veckan fick hon nog. Då startade hon en app-grupp för att grannarna snabbt skulle kunna gå ut med varningar och information vid inbrott och andra brott.

– Jag kände att vi behövde lite snabb kommunikation, där man kunde hojta till när man ser något misstänkt. Det handlar om att få fler ögon och öron i området. Man ska naturligtvis inte ingripa fysiskt, men där­emot kan man ju titta ut genom fönstret och ta ett bilnummer eller signalement. På så vis kan vi hjälpa polisen.

På några dagar hade app-gruppen 70 medlemmar.

– Det har varit en enorm respons, vilket känns jättebra, ­säger Charlotte Wimmerman.

Redan under den gångna veckan var det några incidenter som gruppmedlemmarna flaggade för i appen. Bland annat hade en Kransenbo sett två okända personer gå runt i två timmar utan att ha något särskilt ärende.

– Enligt polisen är det ofta så tjuvar gör. De rekar ena dagen och gör inbrott den andra, säger Charlotte Wimmerman.

Polisen bekräftar att Kransen är drabbat av inbrott, men har inte hunnit sammanställa någon statistik över antalet.

170492.jpg

Terapihundarna har hittat till skolan

Mälarhöjdens skola har en egen läshund.

Efter ett år i tjänst har Rufsa hjälpt ett 20-tal barn på skolan att hitta lugnet och läslusten.

Det är rast utanför och om än något nedtonat så hörs lite av ljuden och intensiteten från skolgården. Men mjuka soffor, mattor och inte minst hunden Rufsas lugna uppsyn dämpar avsevärt.

– Hämta, säger Eva Svensson och hennes fyrbenta kollega och bästa vän går runt och tar brickor med olika bokstäver på.

En i taget släpper Rufsa ned brickorna framför Angelina Sjöstrand Neres som går i klass 2A. Ganska direkt kan Angelina sätta ihop ordet ”pudel”.

Efter ytterligare några övningar där bland annat Angelina uppmanat Rufsa att lägga sig på marken och att backa runt henne, sitter Angelina och läser för hunden. Det flyter på bra och de få gånger det hakar sig ber Eva Angelina att försöka igen och förtydliga för Rufsa.

– Jag älskar att läsa för Rufsa men jag tycker om att läsa själv också, säger Angelina.

Så har det inte alltid varit. Läsning uppskattades inte alls och gick väldigt trögt tidigare.

– Rufsa har ett enormt lugn som smittar av sig på barnen. Det betyder mycket att barnen får läsa för någon annan. De känner Rufsa som ligger intill, de kan klappa och pilla lite i pälsen och lässtunden blir mysig. Spänningen kring läsmomentet släpper, säger Eva Svensson som tidigare arbetat som pedagog och hundförare men nu funnit en gyllene kombination efter en läshundsutbildning.

Så kallade terapihundar har redan tidigare använts i äldrevården men har nu även börjat dyka upp i skolvärlden.

– Vid beröring av hundar frigörs substansen oxytocin i hjärnan vilket gör att vi blir lugnare och får minskat blodtryck, säger Eva Svensson.

Att få använda olika kommandon ingjuter även ansvarskänsla och främjar självkänslan hos barnen. Och medkänsla.

– Det har hänt att barn som är ganska explosiva ute på skolgården och får komma in till Rufsa blir alldeles lugna och plötsligt visar mycket empati och omtanke.

Skolans rektor Ann-Marie Julin berättar att de hade funderat på ett komplement till undervisningen.

– Vi ger det här till barn där extra lästräning behövs. Det fungerar även som samspelsträning så att man inte hamnar i konflikt med andra. Det roliga är att man inte känner sig exkluderad, det blir inget negativt utan ganska ­populärt att komma till Rufsa.

Ann-Marie Julin är mycket nöjd med resultaten.

– De mjuka värdena har stärkts. Barn har blivit gladare villigare att lästräna. Det går inte att se på skolans totala resultat men på individnivå ser vi i de diagnostiska proverna att det går bättre för dem, säger hon.


FAKTA

Läshundar – ett fenomen från USA

Andvändandet av hundar i samband med lästräning började i USA på ett bibliotek Salt Lake City 1999. Man arrangerade ”Dog day afternoons” under fyra veckor. Där fick utvalda barn med lässvårigheter och sociala problem läsa för hundar. Forskare utvärderade projektet som visade på bland annat ökad läsförståelse bland barnen.

Det började som ett projekt men övergick till att bli en permanent verksamhet som har spritt sig internationellt.

I dag används läshundar på flera skolor, vilka många utbildas vid Svenska Terapihundskolan.

170487.jpg

Många förslag om
SEB-husets framtid

Om ett par år flyttar SEB stora delar av sin verksamhet från det jättelika kontorshuset i Rissne.

På sociala medier finns mängder av förslag på vad huset borde användas till.

Som Lokaltidningen Mitt i skrivit tidigare kommer SEB att flytta fyra femtedelar av sin verksamhet från det 93 000 kvadratmeter stora huset till större lokaler i Arenastaden i Solna 2018.

En diskussion på Facebook har startats där många förslag på vad det skulle kunna bli av huset har dykt upp.

”Perfekt som flyktingboende”, skriver en som får många med sig. Annat som föreslås är studentlägenheter, kontorshotell eller plats för myndigheter som i dag upptar attraktiva platser i innerstaden.

– Det som är så fantastiskt med Sundbyberg är att folk bryr sig, det är jättebra. Jag uppmanar alla som vill engagera sig att mejla mig, säger kommunstyrelsens ordförande Jonas Nygren (S).

Men för bostäder ställs krav på bland annat ljusinsläpp.

– Mot E18 är det knappt några fönster och det kan därför vara svårt att få tillräckligt med dagsljus för att ha bostäder där, säger Per Lundberg chef för bygglovsenheten i Sundbyberg.

Eftersom huset är byggt och reglerat som kontor kan det i nuläget inte ges tillstånd för annat än det.

Anna Fall, kommunikationsansvarig på RBS Nordisk Renting som äger fastigheten, bekräftar att det lutar åt det hållet.

– Huset är en fantastisk kontorsfastighet och troligast är att det förblir det, men det är för tidigt att säga, säger Anna Fall.

Det stora kontorshuset Bankhus 90 uppfördes specifikt för SEB i skiftet mellan 80- och 90-talet.

Ända till 2031 kommer SEB inrymma sin it-avdelning i huset. Och först 2019 planerar fastighetsägaren börja jobba med nya hyresgäster.

– Vi har en samsyn om att det är bra för Rissne med arbetsplatser, säger Jonas Nygren som träffade ägarna till huset förra veckan.

– Det behövs kontorshotell och fler studentbostäder men det är inte det bästa huset att göra det på, säger Jonas Nygren.

170454.jpg

Stora planer tar form
för Almare-Stäkets borg

”Ta vara på kommunens fornhistoriska skatt”.

Det menar läsare som hört av sig efter att Lokaltidningen Mitt i skrev om Almare-Stäkets borg.

På Stäketsholmen finns ärke­biskopsborgen S:t Eriks slott som en gång var Sveriges största medel­tida borg. Platsen är enligt lokalhistoriska forskaren Börje Sandén otroligt viktig, inte bara för kommunens historia utan även för Sveriges historia.

Sedan Mitt i skrev om borgen har flera läsare hört av sig och påtalat att fornminnet borde tas om hand bättre.

En av dem som reagerat, och skrivit en insändare i ämnet, är Ingrid Berleen som bor i Stäket.

– Det känns som att det enda som hänt sedan borgen revs är att de satt upp en skylt. Det finns inte någonstans att sitta, det är ingen som klipper gräset, inget görs.

Ingrid Berleen beskriver platsen som oinspirerande och otillgänglig.

– Det största problemet för mig är att ta mig upp. Jag är över 70 år och då är det svårt att gå upp för den branta backen. En trappa vore bra så man slipper den leriga stigen som finns där nu.

Hon tycker att kommunen borde ta vara på den medeltida historien som finns i kommunen.

– Det borde även vara i kommunens intresse att göra platsen till ett utflyktsmål.

Att det finns ett stort intresse för fornborgen är glädjande, menar Anna Sjunnesson på Upplands Bros kultur- och fritidskontor.

– Det är en historisk skatt vi har i kommunen och vi har stora möjligheter att jobba för att visa upp den skatten för fler.

Eftersom kommunen inte äger marken måste alla åtgärder göras i samråd med markägaren.

– En möjlighet vi undersökt är att anlägga en p-plats. Då skulle det även bli möjligt för utflyktsturer att komma dit med buss – i nuläget är det svårt. Dock har man hittat fornlämningar i marken också, så man skulle i så fall behöva göra en utgrävning först och det kräver resurser som vi inte har.

En annan möjlighet man har diskuterat med markägaren är att låta får beta på platsen.

–  Det ska vara tillgängligt så att man kan ta sig fram. Och fårbete vore det allra bästa, de äter rent på platsen utan att trampa sönder.

Under oktober har kultur- och fritidskontoret haft hjälp av en fornvårdsrådgivare för att inventera behovet på kommunens alla fornlämningar. Han ska även hjälpa till att utforma eventuella avtal mellan kommunen och markägaren.

Att möta önskemålet om en trappa på platsen är dock inget alternativ, menar Anna Sjunnesson.

–  Man bygger helst inte något på en fornlämning. Tyvärr är de ofta otillgängliga och det är inte självklart att man kan göra den tillgänglig för alla. Vår uppgift är att göra dem så tillgängliga att man kan ta sig fram. Och det gör vi, senast den 20 oktober röjdes platsen från sly och högt gräs.

170368.jpg

Viadukten har gjorts tryggare

Mörkt, ruffigt och otryggt. Så har Industriviadukten under Frösundaleden tidigare upplevts. Genom att satsa på mer belysning och dygnet runt-öppen verksamhet hoppas staden göra platsen mer trygg.

Industriviadukten under Frösundaleden är något så unikt som ett litet industriområde under en bilväg mitt i en stad. Men det undanskymda läget har gjort att platsen också känts otrygg kvälls- och nattetid.

– Det här är verkligen en länk mellan Hagalund och Råsunda. Men man gick inte här förut. Den har upplevts som otrygg och mörk. Nu ser man folk här sent på kvällarna vara ute och gå med sina hundar, säger Veronica Nordström (M), ordförande i det kommunala fastighetsbolaget Råsunda Förstads AB, som äger fastigheten.

Många kvinnor har undvikit gångvägen, menar hon.

– Som kvinna ska man känna sig trygg var man än går, och inte vara rädd, säger Veronica Nordström.

Under året har man därför rustat upp den yttre miljön i anslutning till fastigheten.

– Vi har utökat antalet parkeringsplatser från 40 till 60 platser och på köpet fått mer belysning och planteringar. Det har verkligen ökat tryggheten. Även gångvägen upp mot Hagalund har fått ett lyft, säger hon.

Man har även fått in ett gym i industrilokalerna, som är öppet dygnet runt.

– Det gör att det rör sig folk här hela tiden, vilket också ökar tryggheten, säger Veronica Nordström.

Flera mindre industrier finns kvar i lokalerna, men en del är fortfarande outhyrt. Nu hoppas man få in fler hyresgäster för att fylla platsen med mer liv.

Vad kan man tänka sig för verksamheter?

– Kontor, småindustri, lager… eller nja, läget är kanske lite för fint för ett lager, säger Sune Ericsson, vd för Råsunda Förstads AB.

Många yngre Solnabor efterfrågar en nattklubb, den skulle ju vara öppen till sent?

– Det tror jag inte är så lämpligt eftersom det bor många människor så nära inpå, säger Sune Ericsson.

Näst på tur, någon gång nästa år, står en fasadrenovering. Vilken färg som ersätter den idag smutsgrå kulören är inte bestämt.

– Det blir en annan färgsättning, men inte något väldigt iögonenfallande. Men något ljusare i alla fall, säger Sune Ericsson.

Sammanlagt har upprustningen av miljön kring viadukten kostat 5 miljoner kronor.


FAKTA

Fler stöd i mörkret

Stödtelefonen Nattknappen 020-44 66 66 fungerar som ett sällskap i luren. Öppen 23.00-03.30 fredagar och lördagar.

Förvaltarens hyresgäster har tillgång till tjänsten Tryggve 08-706 91 17 som eskorterar dig hem dygnet runt av väktare.

Fältarbetarna i Sundbyberg nattvandrar vissa torsdagskvällar och varannan fredag.

170330.jpg

Här möts folkhem och framtid

ABF-huset på Sveavägen byggdes när folkhem och folkbildning stod på topp. Efter 54 år behövdes en uppfräschning och nu är det ljusare och öppnare än tidigare.

Men idealen som präglar verksamheten är ­desamma.

– Många tyckte att det kändes som att komma till en övergiven tunnel­baneperrong att stiga in. Det var mörkt och man gick raka vägen till hissen, säger kommunikationschefen Katarina Gold.

Till det mörkblå huset med sin karaktäristiska kakelfasad kommer 7 000 personer varje vecka för att gå på studiecirklar och föredrag, komvuxutbildningar eller SFI. Men att det är fullt av aktiviteter och människor märktes förut inte när man kom in. Entrén hade dragits långt in i huset mot foajén vars fönster skymdes av vaktmästeriet.

Så det där om tunnelbaneperrongen var något som kom fram när besökarna för ett och ett halvt år sedan fick svara på vad de tyckte om huset.

Det blev startskottet för en ombyggnad. Entrén är återställd och fönstren mot Saltmätargatan släpper in dagsljus i foajén som fyllts med nydesignade och smarta möbler. Soffor kan bli bord och bänkar kan också användas för förvaring. Här kan alla som strömmar genom huset slå sig ner för att prata eller bläddra i de tidningar och tidskrifter som kommer att finnas på plats om några veckor

– Som det ser ut nu var det från början och det har präglat hela ombyggnationen. Vi ville ta tillbaka grundtanken med huset säger Katarina Gold, som varit projektledare.

Och det är att vara en plats där folk kan mötas utan att behöva konsumera. Något som är ganska sällsynt i området trots att en rad av arbetarrörelsens viktigaste adresser finns här. På andra sidan Sveavägen ligger Socialdemokraternas partihögkvarter och LO-borgen står bara ett stenkast bort. Tunga fackförbund som Metall har sina kontor i närheten och Palme ligger begravd vid Adolf Fredriks kyrka. Men på gränsen mellan Vasastan och nedre Norrmalm är det snarare butiks- och kafélivet som präglar gatorna.

Inne på restaurang Gyllene cirkeln hänger nu en lampa som designföretaget Folkform gjort utifrån miljonprogrammets estetik.

– Vi tyckte att det var fint att föra ihop då och nu. Här inne ska man kunna jobba eller sitta och prata.

Gammalt möter nytt. Om anslaget är antikvariskt och andas folkhemsnostalgi ger eluttagen och usb-portarna i restaurangen möjlighet för dagens arbetsnomader att komma hit och jobba.

Katarina Gold talar varmt om foajéns specialbeställda matta.

– Mönstret är gjort utifrån arabisk mönstertradition som parats med den svenska trasmatteestetiken. Så vill vi göra i alla verksamheter, visa att när vi möts så händer något i oss och runt oss.

Trots att samhället och staden förändrats vill ABF slå vakt om sina gamla ideal.

– Vi vill återta vår plats som folkbildningsfyr, säger Katarina Gold. I stor utsträckning handlar det om att nå utsatta och inte så privilegierade människor. ABF har ju sin värdegrund i arbetarrörelsen, alla människors lika värde och deras rätt till kultur och bildning.


FAKTA

Jazzklubb på 60-talet

ABF-huset ritades av Helge Zimdal och öppnade 1961. Det är klätt med blått kakel, som fortsätter genom entrén och in i foajén.

Här bedrivs studiecirklar, föreläsningar och kurser. På tredje våningen ligger Birkagårdens folkhögskola och på fjärde ABF Komvux. Hit kommer 7 000 besökare i veckan.

Mellan 1962 och 1967 fanns en jazzklubb på restaurang Gyllene cirkeln. Här spelade internationella och svenska storheter som Monica Zetterlund, Bengt Hallberg och Bill Evans.

168440.jpg

P-kaoset retar boende

P-platser som belägras av jobbpendlare eller byggs bort. Parkeringskaoset fortsätter att reta upp bilägare i Lilla Alby.

– Det är bra att staden växer. Men med 5 000 nya arbetsplatser och flera hundra nya bostäder i Lilla Alby är det ganska givet att det kommer fler bilar.

Det säger Jan Andersson, boende i Lilla Alby och en av många som lessnat på parkeringssituationen.

Han betalar 300 kronor i månaden för boendeparkering men får sällan plats.

– Det är fullt krig om p-platserna. Man snurrar runt ett bra tag, men till slut blir man desperat och ställer bilen någonstans bara, och då får man ju böter.

Jan Andersson och flera andra som kontaktat Mitt i eller klagat hos kommunen, menar att anställda på företag använder stadsdelen som pendlarparkering.

– Jag har själv frågat de som parkerar här på morgnarna. De säger att de jobbar på Swedbank, eller tar tvärbanan till Alviks strand och Stockholm, det är så billigt att parkera här, säger Jan.

Vi träffas på Högklintavägen, här finns inte en ledig p-plats. Flera bilar står på trottoaren och på husens nedfarter. Avgiften är 5 kronor i timmen.

– Höj till 15 kronor i timmen. Man kan begränsa parkeringstiden till två timmar, införa avgift dygnet runt eller göra boendeparkering av hela Lilla Alby. Man måste göra det besvärligt för pendlarna, säger Jan Andersson.

När Mitt i Sundbyberg kontrollerade registreringsskyltar här i fjol var två av tre parkerade bilar från andra kommuner.

Sedan dess har läget förvärrats, anser Jan Andersson.

– Allt fler jobbar i Arenastaden och parkerar här. Det byggs nya bostäder samtidigt som p-platser vid Bananhuset och Sundbybergs torg har byggts bort, det ökar trycket, säger Jan.

Men man kan inte bygga bort behovet av parkeringsplatser, menar Sundbybergs stads trafikchef Titti de Verdier.

– Det är trångt som det är och det finns behov av bostäder, grönytor och andra trafikslag också, säger hon.

Bilism är heller inte prio ett när staden trafikplanerar.

– Vi vill inte gynna biltrafik framför kollektivtrafik, gång, cykel och trafiksäkerhet. Lilla Alby har också superbra läge för kollektivtrafik.

Swedbank har valt att hålla ned antalet p-platser till 200 stycken. Det ska sända ett budskap till anställda att inte ta bilen. Titti de Verdier anser att både företaget och Sundbybergs stad bör uppmuntra anställda att åka kollektivt och cykla i högre grad.

Stadsmiljönämndens ordförande Stefan Bergström (C) säger att stadens gator inte ska upplevas som attraktiva för pendlarparkering. Han är positiv till att höja avgifterna.

– Både boendeparkering och andra p-taxor ligger kvar på väldigt låga nivåer och har, förutom i Storskogen, inte höjts sedan 2007, säger han.

Planen är att de nya avgifterna börjar gälla den 1 juli 2016, enligt Bergström.

Det politiskt svajiga läget i Sundbyberg kan leda till en rockad av ansvariga politiker. Men även nämndens vice ordförande vill se nya regler och taxor.

– Om de stora företagen tar platserna används de inte på rätt sätt. Vi måste se till att de parkeringar som finns i första hand används av de som bor där, säger Sofie Åhgren (S).

Jan Andersson är inte imponerad.

– Det här är inte acceptabelt. Politikerna har varit medvetna om problemet länge. Läget är akut, säger han.


FAKTA

En p-plats på fyra lägenheter

Sundbyberg har länets lägsta p-norm. Här går en p-plats på fyra lägenheter.

Vid nyproduktion kan byggherrar välja att tillhandahålla till exempel bilpool eller cykelparkering, då krävs färre p-platser.

Källa: Sundbybergs stad

170826.jpg

Striden hårdnar om bostadsplaner

Konflikten om byggplanerna på Näsängen fortsätter. Nu vill kommunen bygga än mer.

Naturskyddsföreningen rasar men kommunstyrelsens ordförande förstår inte ilskan.

– De vill strida på barrikaderna, säger Michaela Fletcher (M).

Missnöjet med planerna på att bebygga Täljöviken och Näsängen i Åkersberga har bubblat i olika omgångar. Nu är detaljplanen för Näsängen ute på samråd. Från början var 350 bostäder inritade här. Nu har området utökats och bostäderna blivit 1 500.

Här planeras även 15 000 kvadratmeter lokaler, en båthamn med plats för 280 båtar, en lång pir med en restaurang, parker, en affärsgata och bilparkeringar.

– Ett av våra värdefullaste och finaste naturområden kommer att bli väldigt slitet, arter försvinna och stora naturvärden bli påverkade, säger Ann Sjölander, vice ordförande i Naturskyddsföreningen Österåker.

Både Naturskyddsföreningen och Österåkers hembygds- och fornminnesförening är kritiska till planerna. Ann Sjölander räknar dock med att planerna för Täljöviken kommer att drivas igenom.

– Vi är positiva till att man bygger tätt, men det här är helt fel plats.

Men kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher (M), förstår inte oron.

– Nej, faktiskt inte, då har de inte tagit del av miljökonsekvensbeskrivning som gjorts och som är den mest genomgripande jag har sett. De vill strida på barrikaderna utan att föra dialog. Man vill kanske hellre ha rubriker, säger hon.

Totalt inom Projekt Täljöhalvön, där Näsängen ingår, planeras nästan 5 000 bostäder.

– Det innebär närmare 10 000 bilförflyttningar per dygn i området samt att runt 650 hundägare kommer att rasta sina hundar i området och i Näsuddens naturreservat. Det innebär även cirka 400 utekatter vilket kommer att göra att många markhäckande fåglar inte har en chans, säger Ann Sjölander.

För Österåkers kommun betyder det fler invånare som för med sig mer skattekraft.

– Alla kommuner behöver fler invånare för att hålla välfärd med samma höga kvalitet som i dag. Ju fler kommuninvånare desto bättre. Vi behöver också att ta det av att Stockholmregionen växer, säger Michaela Fletcher.


FAKTA

Ny stadsdel ska byggas vid havet

Exploateringen av Näsängen ingår i Projekt Täljöhalvön, där målet är att skapa en ny stadsdel i Åkersberga, med en stadskärna kallad Kanalstaden.

Bebyggelsen är indelad i tre delområden; norra Täljöviken, Täljöviken samt Näsängen.

Synpunkter på planförslaget om Näsängen som är ute nu ska lämnas in senast 26 november.

Källa: Österåkers kommun

170566.jpg

Sollentunabo är ny chef för Språkrådet

Sollentunabon Harriet Kowalski är ny chef på Språkrådet.

Hon ska få svenska myndigheter att börja tala klarspråk men även reda ut vardagliga funderingar om stavning och grammatik.

Ska det vara de eller dem, en eller ett och hur skriver man egentligen ut datum med siffror?

Den som avslutat en diskussion i oenighet eller kört fast i ordböckerna kan alltid vända sig till Språkrådet. Det är en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen – och Sveriges officiella organ för språkvård och språkpolitik.

På hemsidan finns en frågelåda där vanliga språkliga funderingar besvaras.

– Det är många som är intresserade av att få veta vad som anses vara korrekt. Vi är inga språkpoliser, men vi har ett uppdrag att vårda språket, säger Harriet Kowalski.

En viktig del av Språkrådets arbete är det så kallade klarspråksuppdraget. Det handlar om att få svenska myndigheter att börja uttrycka sig mer begripligt till exempel genom att överge den ålderdomliga kanslisvenskan.

– Det handlar om tillgänglighet, alla måste kunna förstå vad det står. Och i vissa fall kanske det inte räcker med att lämna över ett papper, vissa domstolar har på försök börjat ge en muntlig förklaring av domslutet för den tilltalade, berättar Harriet Kowalski.

Språkrådet arbetar även med att bevaka det svenska språkets ställning i samhället. Inom vissa områden vinner engelskan mark på bekostnad av svenskan, till exempel biokemi och andra naturvetenskapliga discipliner. Men när Harriet Kowalski får frågan om svenskan på utdöende svarar hon bestämt nej.

– Svenskan har en rätt stark ställning. Tittar man på hela världen är svenskan inte något litet språk.


FAKTA

Klarar du de kluriga frågorna?

Här är några av de vanligaste funderingarna i Språkrådets frågelåda den senaste månaden.

Heter det…

1. En eller ett paraply?

2. Ditt företag var ett av de/dem vi besökte.

3. Eva och Pers bok eller Evas och Pers bok?

4. Åka från stan, eller åka ifrån stan?

172067.jpg

Årets julskyltning på NK en tidsresa

Strax före 11.00 avtäcktes årets julskyltning i NK: s fönster på Hamngatan. Temat är en tidsresa med tidstypiska leksaker som huvudpersoner.

Jultomten i egen hög person låste upp varuhuset med en stor nyckel och tog plats i sin tron för att ta emot barnens önskelistor. Samtidigt avtäcktes årets upplaga av den traditionella julskyltningen.

– Vi bjuder på en tidsresa med stopp vid olika historiska händelser, som när Gröna lund öppnade 1970, när varuhuset flyttade in på hamngatan 1915 och när tjock-TV:n kom till svenskarnas vardagsrum, säger Jenny Sandberg projektledare på NK:s marknadsavdelning.

NK har haft okommersiella julskyltningar med rörliga delar sedan 1950. Årets skyltning har gjorts av dekorationsfirman JoAnn Tan studios.

– Barnen ska känna att det här är för dem, säger Jenny Sandberg.

Vad gör ni med deras önskelistor?

– De sparar vi. Vi skickar dem till Stockholms företagsminnen som arkiverar dem. Vissa år har tomten skickat tackbrev till barnen. Något år har han skickat med en liten gåva också, säger hon.

170578.jpg

Ungas ätstörningar oroar

För tio år sedan gav Lidingö stad sig själv uppgiften att komma till rätta med ätstörningar bland unga på ön. En ­Lidingömodell skulle tas fram, men väldigt lite fokus i hälsoarbetet ligger på just ätstörningar.

Ätstörningen anorexia är den psykiska sjukdom som skördar flest liv. Men liksom många andra kommuner har Lidingö ingen specifik plan för att motverka ätstörningar. För tio år sedan bestämde staden att man skulle jobba med att minimera ätstörningarna bland unga. I målbeskrivningen stod att för att minimera ätstörningar ska Lidingö stad skapa en Lidingömodell för att upptäcka och åtgärda ätstörningar i tid.

Men någon sådan specifik modell togs aldrig fram. Det bekymrar Hanna Kihlander på Frisk och fri-Riksföreningen mot ätstörningar.

– Det behövs verkligen att fler tar tag i problemet, inte färre. Landsting och privata instanser har långa köer och för att få komma dit görs ett urval över hur sjuk man är, säger hon.

Ätstörningssjukdomarna ökar. På Stockholms centrum för ätstörningar har antalet personer som söker behandling ökat med 15 procent jämfört med motsvarande period förra året.

Per-Åke Henriksson, utbildningschef, var med när målet att upptäcka och åtgärda ätstörningar i tid sattes.

– Vi gjorde inte en specifik plan men vi jobbar med det mer samlat i elevhälsan och har exempelvis hälsosamtal där vi hoppas kunna ta reda på hur människor mår, ­säger han.

Skolläkaren Josef Milared kommer i kontakt med några av de elever som lider av ätstörningar. Han skriver runt tio remisser för ätstörningsvård per år.

– Det är viktigt att man har förebyggande program i skolan som får en att se på sin kropp på ett positivt sätt. Lidingö jobbar enligt de rekommendationer som finns och använder Disametoden, ett stöd för att utveckla tjejers självkänsla, men det har ju inte alltid med ätstörningar att göra. Men det viktiga är att åtgärder bygger på forskning som har effekt, säger Josef Milared.

Nu uppmuntrar Hanna Kihlander kommunen att ta initiativ i frågan.

– Man skulle önska att fler skolor tog upp frågan. Kan en kommun visa att de tar sjukdomen på allvar kan det spridas vidare även till andra kommuner.

Lidingös kommunalråd Hans Barje (M), ordförande i utbildningsnämnden är öppen för att hitta fler sätt att upptäcka och åtgärda ätstörningar.

– Det är inte en fråga som är upplyft på agendan i dag, men det borde kanske göras. Jag kommer att ta upp hur vi kan jobba vidare mot ätstörningar med förvaltningen, säger Hans Barje.


FAKTA

Bottnar ofta i psykiska problem

Att ha en ätstörning är inte det samma som att vara mager.

Det finns flera olika varianter av ätstörningar. Vid en lindrigare form eller atypisk ätstörning har man många men inte alla kännetecken för bulimi eller anorexi.

Bulimi innebär att man under perioder hetsäter och därefter kräks upp maten.

Anorexi innebär att man bantar kraftigt eller fastar på grund av att man har en vanföreställning om att man är överviktig.

Orsaken bottnar ofta i psykiska problem som behöver lösas.

Källa: Frisk & Fri-Riksföreningen mot ätstörningar

170559.jpg

Lindhagen kan få ett 15-våningshus

Ett 15-våningshus med 52 lägenheter. Det kan bli verklighet vid Shellmacken på Lindhagens­gatan.

Det är en rad remissvar till stadsbyggnadskontoret som avslöjar de högtflygande planerna. Staden har frågat flera myndigheter om hur säkert det skulle vara att bygga ett 15-våningshus med 52 lägenheter på tomten intill Shellmacken vid Lindhagensgatan.

På platsen ligger Securitas nyrenoverade kontor men längst sydost har det länge varit tal om bostäder.

I dokumenten från Stockholms stad framgår att byggnaden föreslås få en ”högre sockelvåning med lokaler och en mindre bostadsgård ovanpå”. Till det hör det högre punkthuset, – 15-våningshuset – med en ”större terrass för de boende”.

De myndigheter som hittills fått tycka till är Stockholms brandförsvar, miljöförvaltningen och Stadsmuseet. För att bygga ett hus på platsen behövs det, som första steg, en markanvisning från exploateringskontoret. Inget sådant arbete är inlett, enligt staden.

Ingen av myndigheterna har svarat med några konkreta skäl, varken kulturella eller när det gäller säkerhet som skulle göra det omöjligt att bygga. Men man betonar att det behöver utredas vidare.

Anders Lif är bostadsutvecklare på företaget Areim som förvaltar fastigheten.

– Man kan bara kort säga att det är ett arbete som pågår. Det finns varken en konkret plan eller något som ska hända i nuläget, ­säger han och betonar att det är mycket tidigt i processen.

– Det är många pussel­bitar som ska på plats, men det finns idéer.

170590.jpg

Fotboll på schemat 
i Brandbergsskolan

Nästa höst startas en fotbollsakademi i Brandbergsskolan. Elever i årskurserna 4–7 får fotboll på schemat.

– Träningarna blir proffsiga med välutbildade instruktörer, säger Omar Moggi som är sportchef i IFK Haninge Brandbergen som är samarbetspartner med skolan.

På kvällarna är det så gott som alltid full fart på Brandbergens IP:s konstgräsplan. Den här kyliga onsdagen tränar IFK Haninge Brandbergens fotbollskillar födda 2004 i skenet av strålkastarna.

Kanske några av dem är fotbollselever om ett år. Då får de träna här även på förmiddagarna, för det blir fotboll på schemat två gånger i veckan.

Låter det lockande kan de söka till den nya fotbollsakademin som startar höstterminen 2016.

Det är Brandbergsskolan tillsammans med fotbollsklubben IFK Haninge Brandbergen som står bakom denna utbildning som vänder sig till tjejer och killar som ska börja i årskurserna 4-7.

– Jag tror att intresset för att söka till fotbollsakademin är stort. Det är åtminstone vad jag hört, säger Martin Andersson som är idrottslärare på Brandbergsskolan.

Omar Moggi är sportchef i IFK Haninge Brandbergen.

– Utbildningen är certifierad av Stockholms fotbollförbund, säger Moggi. Det ska vara proffsigt, och vi från klubben bidrar med utbildade instruktörer som avlönas av skolan. Eleverna ska ha två pass i veckan på schemat. Jag vet att fotbollsintresset är stort, men studierna ska fortfarande vara prio ett.

Brandbergens IP blir hemma-plan. När vädret är dåligt sker träningarna i Brandbergshallen.

– Idrottsplatsen har betytt mycket för hela området, säger Martin Andersson. Den har blivit en samlingsplats i positiv bemärkelse. Skolan har idrottslektioner här, inte bara fotboll utan också orientering, frisbeegolf och andra sporter.

IFK Haninge Brandbergen 
använder planen som träningsarena för stora delar av ungdomsverksamheten. Omar Moggi berättar att han själv gick i Brandbergsskolan, och att det var därför han initialt tvekade om att samarbeta och skapa en akademi.

– När jag pluggade här var det stökigt och skolan hade inte det bästa ryktet. Men nu är det mycket mindre stök och ryktet är förbättrat. Då ökade vårt intresse för att samarbeta. För klubben är det bra med en akademi eftersom vi vet att våra egna spelare får bra utbildning.

På torsdag klockan 19 är det 
öppet hus i Brandbergsskolan. Då kommer representanter från skolan och klubben att vara på plats för att informera om den nya utbildningen och när och varför man ska göra en ansökan till akademin. Omar Moggi hoppas att många tar chansen och söker.

– Eleverna får bra utbildning både i de vanliga skolämnena och i fotboll. Genom att vara med i ett lag lär de sig inte bara att sparka boll utan även samarbete och 
ansvarstagande.


FAKTA

Ny akademi för årskurserna 4-7

IFK Haninge Brandbergen och Brandbergsskolan ska tillsammans starta en fotbollsakademi med start höstterminen 2016.

Man vänder sig till fotbollsintresserade tjejer och killar som ska börja årskurserna 4-7.

Eleverna har två fotbollspass i veckan på schemat. Passen är på förmiddagar. Utbildade instruktörer från IFK Haninge Brandbergen leder träningarna.

Eleverna får även extra utbildning i kursämnet idrott och hälsa.

Höjd säkerhet i Stockholm efter Parisdåd

Efter fredagens terrordåd i Paris har säkerheten förstärkts på flera platser i Stockholm. Men hotnivån ligger kvar på ”förhöjd nivå” som den gjort sedan hösten 2010.

Polisen har höjt vaksamheten i hela landet efter Parisdåden, som krävde 129 människoliv. I Stockholm har polisen förstärkt säkerheten kring strategiska objekt som ambassader.

- Den här typen av attentat är oerhört svåra att skydda sig emot i ett öppet samhälle, men det är något vi ständigt jobbar med tillsammans med Polisen i vårt arbete mot terrorism, säger Anders Kassman operativ chef vid SÄPO.

Hotnivån mot Sverige ligger kvar oförändrad sedan oktober 2010 då Nationellt Centrum för Terrorhotbedömning (NCT) gjorde bedömningen att den skulle höjas från låg till förhöjd nivå, vilket är nivå tre på en femgradig skala.

JUST NU: Man knivskuren vid rån

En man rånades av fem andra vid Farsta centrum på söndagsmorgonen.

Polisen fick larmet vid sjutiden.

– Det är fyra till fem gärningsmän i 20-årsåldern som har slagit ner målsäganden och tagit hans mobil, säger Per Wetterlind befäl vid polisradion.

Mannen ska också ha knivskurits, men är bara lindrigt skadad. Polisen ringde efter en ambulans som hämtade mannen.

Flera patruller söker just nu efter rånarna som ska ha sprungit ner mot Farstabadet efter rånet.

170185.jpg

Möt babblarnas mamma

Babblarna är på väg från Mörby ut i världen på ­export och deras mamma Anneli Tisell kunde inte vara nöjdare.

– Jag är superstolt, ­säger hon.

Babba ba ba babba! Småbarns­föräldrar har knappast undgått de sjungande och dansande figurerna Babba, Bibbi, Bobbo, Dadda, Diddi och Doddo som ska få små barn att börja prata. Intresset för de färgstarka filurerna har exploderat det senaste året. Låtarna på Youtube har över 38 miljoner visningar och nu går böckerna och musiken på export till Norge, Danmark, Tyskland, Storbritannien och USA.

– Det är fantastiskt kul. Jag vet att Babblarna har en inkluderande effekt, de får med alla barn, och det är jag superstolt över, ­säger en uppspelt Anneli Tisell.

Hon är mitt uppe i en inspelning av språkgympa med Babblarna som ska bli instruktionsfilmer för pedagoger. Anneli är grundaren av Hatten förlag som inriktar sig på språkutveckling och även de tyngre bitarna inom språkträning och specialpedagogik. Men just nu är det mycket Babblarna, berättar hon. De fyra böckerna släpps utomlands i slutet av november och musikalbumet har spelats in på engelska och tyska. Babblarna har dessutom fått You­tubekanaler på de språken.

Alla kan prata som Babba, menar Anneli.

– Figurernas ljud är bland de första ljuden små barn kan göra själva och ett bra sätt att komma igång.

Anneli Tisell är i grunden grafisk formgivare och marknadsf­örare och kom i kontakt med Irené Johansson och Karlstad­modellen, med strukturerad språkträning, när hon fick en son med Downs syndrom för 18 år sedan.

– På den tiden sydde man tygdockor som hette Babba, Bibbi, Bobbo, Dadda, Diddi, Dadda och Doddo. Men min son tyckte det var roligare med bilar, dinosaurier och Pokemon. Tanken slog mig då att modernisera figurerna och göra dem roligare och mer lätt-
tillgängliga.

Anneli frågade Iréne Johansson om hon också tyckte att det var en bra idé och så kom arbetet med Babblarna igång. Böckerna kom 2008 och två år senare släpptes första låten på Youtube. I dag har hon åtta anställda på Hatten förlag i Mörby där de har öppet nästan varje måndag för föräldrar och pedagoger som vill titta förbi och få råd av deras huslogoped ­Elvira Ashby.

Elvira Ashby förklarar att barn utvecklas i olika takt.

– Lite generellt kan man säga att barn brukar säga sina första ord när de är drygt ett år gamla, och om de inte kommit igång med fler ord vid två års ålder kan det vara bra att söka hjälp, säger hon.

Samma gäller om barnet inte kommer igång att bygga meningar eller är mycket svår att förstå vid 3 års ålder. Vid 4 år brukar språket bli mer likt vuxnas, men det är fortfarande vanligt med svårigheter med enstaka språkljud.

– Känn efter i din oro. Är du orolig över ditt barns språkutveckling är det lika bra att söka hjälp, råder Elvira Ashby.


FAKTA

Goda råd omspråkutveckling

1 Läs mycket: Välj böcker som barnet gillar och anpassa språket. Är det mycket text kan du berätta boken i stället och sätta ord på bilderna.

2 Prata mycket: Kommentera det ni ser när ni är ute –”Titta där är bussen”. Prata om allt som barnet är intresserad av.

3Gestikulera: Använd gester och tecken tidigt. Om man ”ser” orden blir det en tydligare koppling till betydelsen, och barnen lär sig att de kan visa vad de vill innan de kan säga ordet.

4Bekräfta, bygg ut: Du behöver inte rätta om ett barn säger fel, men svara och bygg vidare. Om barnet säger ”dunga”, kan du svara ”ja, vi gungar” lite extra tydligt.

170490.jpg

Gå tryggt hem med sällskap

Istället för att hålla krampaktigt i nycklarna i fickan när du känner dig otrygg på vägen hem finns sällskap att få.

I takt med att mörkret lägger sig tidigt över staden poppar initiativ upp för att göra hemgången tryggare. Facebookgruppen Trygg hemgång från krogen finns på olika platser i Sverige och bland annat en för Storstockholm. Tanken är att den som känner sig otrygg ska kunna be om sällskap hem av en trygghetsvärd från exempelvis ett sent jobbpass eller på väg hem från en fest.

Nu har 23-åriga Rob Åkerlind startat en grupp specifikt för Västerort.

– Varför inte göra en lite mindre grupp där de som går känner till området, säger han.

Gruppen startades för bara en dryg vecka sedan och hittills har drygt 260 personer anslutit sig. För att anmäla sitt intresse att följa folk hem måste man skicka in sina personuppgifter och vara över 18 år. Alla som promenerar ska göra det i nyktert tillstånd.

Vanligtvis leder Rob Åkerlind kurser i bland annat bugg och streetdance i Sundbyberg och har ett hunddagis.

– Jag känner mig inte otrygg, jag pratar mig ifrån problem. Men jag läser och hör en massa så det är lika bra att få igång en sådan här sak i stället för att känna sig otrygg.

Sedan i våras bor han i Spånga och dessförinnan i Värmdö där han engagerade sig i Värmdöpolarna, ungdomar mellan 18 och 20 år som jobbar drog- och brottsförebyggande i miljöer där unga rör sig på helgerna. Då lärde han sig hjärt- och lungräddning, en av kunskaperna han tar med sig till den nystartade gruppen.

– Det är också mycket psykologi att prata med ungdomar och vuxna, säger han.

Just nu letar han sponsring till Trygg hemgång i form av reflexvästar så att de kan synas. Och han efterfrågar fler nattvandrare.

– Jag har bott i Spånga sedan april och inte sett en enda nattvandrare, det är lite konstigt för de ska ju synas. Det behövs fler vuxna nattvandrare med erfarenhet av unga, säger han.


FAKTA

Fler stöd i mörkret

Stödtelefonen Nattknappen fungerar som ett sällskap i luren. Linjen är öppen klockan 23.00-03.30 under fredags- och lördagskvällar. Ring 020-44 66 66 om du känner dig otrygg så får du prata med polisens volontärer.

Förvaltarens hyresgäster har tillgång till tjänsten Tryggve som eskorterar dig hem dygnet runt av väktare om du känner oro. De finns även på telefon om du vill prata med någon på vägen hem. Ring 08-706 91 17 och säg att det gäller Tryggve.

Fältarbetarna i Sundbyberg arbetar förebyggande mot social ohälsa bland unga och fungerar som kuratorer fast ute. De nattvandrar vanligtvis sex planerade torsdagskvällar och varannan fredag i månaden.

170543.jpg

Nästa steg mot Albys 670 lägenheter

Nu fattar kommunen beslut om nästa steg i projektet som ska ge 670 nya lägenheter på Tingstorget i Alby.

Snart kan det bli dags för de boende att säga sitt om planerna.

Målet att bygga 670 nya lägenheter och samtidigt skapa en helt ny miljö på Tingstorget i Alby kommer allt närmare. Under tisdagen beslutar samhällsbyggnadsnämnden om den föreslagna detaljplanen för området ska godkännas och gå ut på samråd.

– Sedan får man lägga ut den och samdiskutera med medborgare och berörda och se vilka tankar som kommer in, säger Gabriel Melki (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.

Företaget Titania vann kampen om att få bygga bostäderna och planerar för elva högre punkthus, främst på platån kring det befintliga Tingstorget, och ytterligare tre lägre lamellhus utmed Tingsvägen och Lagmansbacken.

- Vi siktar mycket på social hållbarhet. Tanken är att man ska förtäta och göra det tryggare för de som bor där och de som kommer att bo där i framtiden, säger Titanias projektchef Massoud Zolfaghari.

Man vill även skapa två nya torgmiljöer där ett av torgen ska vara mer grönskande och det andra ett mer traditionellt tunnelbanetorg, omgivet av kommersiella verksamheter. För att utveckla Tingstorget enligt förslaget kommer ett gruppboende och en kiosk att behöva rivas och förflyttas till de planerade byggnaderna.

Visionen är att Tingstorget ska präglas av korta och färgglada fasader och material som ger en mer varierad stadsmiljö. Entréer ska vändas mot gator och torg medan gårdarna blir mer slutna och ska kunna utnyttjas som ytor för umgänge och möjligheter till odling. En rad servicefunktioner som närlivs, café och gym ska också finnas tillgängliga.

– Man vill skapa en stadskaraktär och byggnaderna kommer att vara varierande plus att man kommer att ha verksamheter i botten på vissa byggnader, berättar Gabriel Melki.

Om förslaget till detaljplan godkänns kan allmänheten tycka till från den 16 november till den 18 december. Förhoppningen är att byggandet kan starta under det andra kvartalet nästa år.

170539.jpg

Gustaf Vasa kyrka ska hållas stängd i två år

Gustaf Vasa kyrka är sliten. Därför väntar snart en omfattande renovering – och under tiden stängs kyrkan.

– Vi tar ett helhetsgrepp och renoverar allting, säger Sven Löfvenberg, fastighets- och kyrkochef.

Gustaf Vasa kyrka invigdes 1906. Sedan dess har den rustats flera gånger.

– En kyrka måste renoveras med jämna intervaller. Den rustades senast på 60-talet, så nu är det dags igen, säger Sven Löfvenberg som är fastighets- och kyrkochef i Gustaf Vasa församling.

Enligt tidsplanen ska renoveringen påbörjas i maj nästa år och pågå under två år.

– Exakt hur tidsplanen ser ut kommer att klarna under februari. Just nu planerar vi för renovering mellan maj 2016 och maj 2018. Under den tiden kommer kyrkan att vara stängd, säger Sven Löfvenberg.

Kyrkobesökarna hänvisas då till antingen Matteus eller Adolf Fredriks kyrka.

– Vi kommer också att ha delar av kyrkan öppen under delar av tiden. Dessutom förlägger vi en del av vår verksamhet till Sabbatsbergs kyrka på sjukhusområdet.

Gustaf Vasa kyrka ska genomgå en omfattande renovering, enligt Sven Löfvenberg.

– Vi tar ett helhetsgrepp och renoverar allting. Det är relativt ovanligt med så omfattande arbeten. Det handlar bland annat om yttertaket, putsen, el och värme och grundmursisoleringen. Just nu läcker det in i källaren.

I Gustaf Vasa kyrka finns dessutom ett unikt altare. Altaret anses vara Sveriges och Nordeuropas förnämsta och största barockkonstverk. Även det ska restaureras.

– Det är ett omfattande konservatoriskt arbete, där varenda kvadratmillimeter gås över, säger Sven Löfvenberg.

Renoveringen av kyrkan kompliceras av planerna på den utbyggda tunnelbanan. Vid bygget ska en stor del av församlingens tomt grävas upp och därför krävs det att de två projekten samordnas.

Vad arbetet kommer att kosta är inte klart eftersom upphandlingarna inte är avslutade. Klart är i alla fall att församlingen fått över 40 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning från staten.

– Men renoveringen kommer att kosta betydligt mer än så, säger Sven Löfvenberg.


FAKTA

Detta görs vid renoveringen

Invändigt: Renovering och konservering av inventarier och konst. Bland annat ska det unika altaret konserveras. Renovering av orgeln.

Utvändigt: Renovering av trappor och murar på kyrkotomten. Installation av brand- och inbrottsalarm.

170586.jpg

Borttagna p-platser gav färre kunder

I somras försvann plötsligt 40 parkeringsplatser från Bredängs centrum.

Något flera butiksägare menar har gjort att kunder försvinner.

– Jag funderar på att flytta, säger Imtiaz Gill som driver Imans textil.

Imans Textil ligger alldeles intill bussgatan i Bredäng där det tidigare funnits ett 40-tal parkeringsplatser. Imitiaz Gill berättar att hans kunder inte sällan är långväga och tillbringar mycket tid 
i hans affär.

– Det kommer folk från teatrar och modehus och många andra som behöver tid på sig att fundera över färger, mönster och längder, säger han.

Flera 1-timmes p-platser finns lite längre bort vid sidan av centrum. P-platserna vid bussgatan inpå butiken hade två timmars parkeringstid. Men sedan de försvann uppskattar han att kundtillströmningen till hans butik har halverats.

– Det går inte i längden, jag funderar på att flytta härifrån, säger han.

Flera andra butiksägare vittnar om en minskning av kunder. Vid apoteket har man sett en tydlig nedgång.

– Vissa dagar är det 20 procent färre kunder, i snitt kanske 15 procent. Vi har nog förlorat många som inte bor direkt i centrum och tar bilen 
för att vardagshandla­ för att slippa vandra runt i en stor galleria, säger Haza, som är apotekschef.

Centrumledaren Leif Nilsson vid Fastpartner är bekymrad. Han har fått uppgifter­ om att handlarna tappar mellan­ 20 och 45 procent i intäkter.

– Det här slår hårt mot ett litet centrum, säger han.

Det är trafikkontoret som har dragit in parkeringsplatserna. Trafikplanerare Magnus Ståhl menar­ att synpunkter från Keolis som kör bussarna har påverkat.

– Folk som parkerar där ser sig inte alltid om ordentligt när de går över bussgatan och ibland står parkerade bilar i vägen vid bussutfarten. Generellt sett vill vi inte heller att bilar och bussar blandas på en bussterminal, säger han.

Att återskapa parkeringsplatserna är inte aktuellt och de parkeringsplatser som finns att tillgå i dag är ett tillräckligt stort antal, menar trafikkontoret.

– Det här är ett beslut som vi tagit­ av trafiksäkerhets- och framkomlighetsskäl.

Magnus Ståhl har inte själv fattat beslutet men hävdar att det ska ha förankrats hos stadsdelsförvaltningen.

En bild man inte delar i Skärholmens stadsdelsnämnd. Och på senaste stadsdelsnämndsmötet bestämde sig politikerna för att utreda frågan.

– Jag tycker att vi ska få åtminstone remisstycka i en sådan här fråga, säger Jan Jönsson (FP).

Uber pop-förare fälld för färd från Gärdet

Mannen saknade taxilegitimation, men var ansluten till tjänsten ”Uber pop”

Efter att ha tagit betalt för en resa från Gärdet har mannen nu dömts i tingsrätten.

Den kontroversiella tjänsten Uber pop fungerar så att man laddar ner en applikation till smarttelefonen. Antingen är användaren någon som vill skjutsa andra, eller någon som vill få skjuts.

Men trots att förarna inte behöver ha taxilegitimation tar de betalt för färden. Företaget Uber som driver verksamheten tar sedan en andel av intäkterna.

Nu har en man i 60-årsåldern dömts för otillåten taxitrafik eftersom han tagit emot 60 kronor av resenärer som han hämtade upp på Rindögatan för att köra till in till stan i maj. Han ska betala 3 000 kronor i dagsböter. I och med domen har totalt tre Uber pop-förare dömts under hösten enligt Transportstyrelsen.

– Vi har redan före domarna bedömt att det handlar om olaga taxitrafik och tycker det är positivt att tingsrätten landar i samma slutsats, säger Maria Åkerlund på Transportstyrelsen.

Den nu dömde mannen menade att de 60 kronorna knappt skulle täcka bensinkostnaderna och att transporten därmed inte skulle innebära ett riktat taxierbjudande till allmänheten.

Men tingsrätten köpte inte detta och dömde mannen för otillåten taxitrafik.

Än så länge är det bara förarna som ställts till ansvar och inte företaget som står för tjänsten.

– Vi tycker det vore intressant om domstolen också prövade beställaransvaret som finns reglerat i taxitrafiklagen. Då kan man kolla om även företaget kan ställas till ansvar, säger Maria Åkerlund

Tjänsten Uber finns i 
olika former och i Ubers andra tjänster ska förarna ha taxilegitimation och företaget har taxitillstånd.

Men i Uber pop saknas detta ofta. Företaget har tidigare sagt att det inte handlar om taxiverksamhet, utan samåkning.

Lokaltidningen Mitt i har sökt Uber för en kommentar till domen, men har inte fått något svar från företaget.

Den dömde mannens försvarsadvokat vill inte kommentera domen, men säger att man i dagsläget inte har överklagat.


FAKTA

Ingen betalning ska ske i bilen

• Företaget Uber ordnar kontakt mellan förare och resenär via en app.

• Föraren får sin betalning via bank varje vecka, inga betalningar sker i bilen.

• Uber tar en andel av varje resa.

• De enda kraven på förarna är att de haft B-körkort i minst ett år. Taxilegitimation behövs inte.

• Förarna måste också köra en femdörrars bil från 2005 eller senare och ha en privat försäkring för sin bil. 


Källa: Uber

170741.jpg

Rappar om en tuff uppväxt

Grimstabon Erik Lundin rappar om uppväxten 
i västerort. Texterna är pepprade med förortsslang.

– Jag rappar som man pratar här ute, säger han.

I fredags släppte 33-årige Grimstarapparen Erik Lundin, tidigare känd som Eboi, sin debut EP ”Suedi”. Den har redan fått lysande recensioner och lovord och många musikskribenter beskriver Erik Lundin som den politiskt viktigaste rapparen just nu.

Förra veckan var han gäst i SVT:s nyhetsmorgon där svensk hiphophistoria skrevs då han framförde en tio minuter lång rap a capella. I raplåten får han med hela sin historia och programledaren blev rörd till tårar av låten, där han beskriver det allt råare klimatet i samhället.

– Det var stort. Rappen är den mest politiska musikgenren vi har. Det är asfett att vi äntligen får ta plats i finrummen, säger han.

Trots att det är hans solodebut är han ingen nykomling utan har varit med på den svenska hiphop-scenen i över tio år. Han ingår i hiphop-kollektivet Respect My Hustle, med bland andra Adam Tensta och Silvana Imam.

Erik Lundins fullständiga namn är Ibrahima Erik Lundin Banda. Tidigare använde han mest sitt förnamn Ibrahima eller Eboi, som han också har som artistnamn. När han nu rappar på svenska så är han Erik Lundin.

– Jag använde mig av Erik Lundin när jag jobbade som säljare. Alla med namn som inte klingar svenskt gör så. Jävligt sorgligt egentligen men så är det, säger han och drar en säljarharang på värsta stockholmsdialekten.

Låtarna på Suedi är pepprade med slangord. Erik sticker ut med sina texter på så vis, det är slang direkt från gatan, och inte ord som blivit försvenskade.

– Så pratar vi här säger han.

Till EP:n följer med en ordlista för dem som inte förstår alla ord.

Erik Lundin har alltid varit intresserad av språk. Sedan han var barn har han läst mycket. Han byter obehindrat mellan förortssvenska och den äldre generationens svenska.

– Jag har vuxit upp i Järva och västerort. Men också hos min mormor och morfar utanför Örebro, säger han.

Han har en examen i ekonomi från USA. Nu jobbar han på ett boende för ensamkommande flyktingbarn. De fyra åren i USA är ett av skälen till att han började med musik och textskrivande sent.

– Jag visste att jag hade talang redan i pojkrummet. Men det kom annat emellan, jag ville utbilda mig.

Tålamod ger resultat. Musikjournalisten Jan Gradvall anser att Erik Lundin är självklar vinnare av årets Grammis som bästa svenska textförfattare.

– Det vore större än att bli årets artist faktiskt, säger Erik Lundin.

170313.jpg

Kungen flyttas hem till familjen

Statyn av Karl XIV Johan Bernadotte har flyttats inför ombyggnationen av Slussen.

Samma öde har redan tidigare drabbat statyn – vid ombyggnaden på 1930-talet.

Nu ska ryttarstatyn bli rondell-kung.

Den som gått förbi Slussen den senaste tiden har kanske lagt märkte till att den stora ryttarstatyn av Karl XIV Bernadotte, som stod vid Skeppsbron, har försvunnit.

Statyn har flyttats på grund av ombyggnaden av Slussen. Nästa sommar ska den östra bron på Skeppsbron rivas, och trafiken ­ledas om till den västra bron. En ny bro ska byggas där Kolingsborg står i dag.

– Då står kungen i vägen. Vi behöver ha ytorna till att leda om trafiken, säger Eva Rosman, kommunikatör för ombyggnaden av Slussen.

Kungastatyn har inte flyttat långt – men närmre sin familj.

Natten mot måndag transporterades den till Gubbens gård vid Slottsbacken. Där ska statyn restaureras av konservatorer från Statens fastighetsverk.

– Den behöver få sig en uppfräschning, säger Eva Rosman.

Sedan kommer den placeras i rondellen på Slottsbacken, där även den stora Obelisken, nära 
30 meter hög, står i dag.

– Han kommer att bli en rondell-kung, säger Eva Rosman.

När Slussen förhoppningsvis är färdigbyggd, runt år 2020, är idén att statyn ska placeras någonstans i Slussenområdet. Exakt var är däremot inte klart.

– Men tanken är att han ska peka åt rätt håll, inåt stan. I dag pekar han åt fel håll, mot Södermalm, säger Eva Rosman.

Statyn ska nämligen symbolisera hur dåvarande kronprinsen Karl Johan Bernadotte rider in i Stockholm 1810.

Ryttarstatyn är gjuten i brons och skapades av Bengt Erland Fogelberg, enligt Statens fastighetsverk.

Den beställdes och betalades av Oscar I och invigdes i samband med 40-årsdagen av unionen med Norge år 1854, samtidigt som den dåtida ombyggnaden av Slussen var klar.

Den placerades då på södra Slussen, vid den plats som kallas Slussgraven.

170756.jpg

Strid om namn på t-banestationer

Landstinget har enväldigt döpt ­Nackas nya 
tunnelbanestationer utan att först stämma av med Nacka kommun.

Orsak: säkerhetsskäl och pengar.

Kommunen är inte nöjd och ifrågasätter om ett av stationsnamnen ens existerar som plats.

Sickla. Järla. Nacka centrum.

Där har ni namnen på de tre nya tunnelbanestationer som Nacka är på väg att få.

Landstinget beslutade om stationsnamnen den 19 oktober.

Kommunantikvarien i Nacka kräver nu att Nacka får reda på skälen till att t-banestationerna redan har fått namn, och begär att kommunen får tillfälle att yttra sig.

”Kommunen hanterar namn­ärenden utifrån god ortsnamnssed enligt kulturmiljölagen. Ortsnamnen hänger intimt samman med kulturlandskapet och dess historia. Det är av den anledningen betydelsefullt att namngivning används korrekt utifrån ett lokalhistoriskt perspektiv”, skriver kommunantikvarie Niss Maria ­Legars i ett brev till landstinget.

Kommunantikvarien får medhåll av Cathrin Bergenstråhle (M), ordförande i Nackas miljö- och stadsbyggnadsnämnd:

”Jag instämmer i kommunantikvariens åsikt att frågan borde beredas av oss i Nacka.”

Frida Foley, tunnelbanesamordnare för Nacka, skriver i ett mejl till Lokaltidningen Mitt i att Nacka kommun har blivit informerad om att de beslutade namnen är Sickla, Järla och Nacka centrum.

”Sickla och Järla är tydliga platser, men i dag är det svårt att säga att det faktiskt finns en plats som heter Nacka centrum”, skriver Frida Foley.

Staffan Nyström, professor i nordiska språk vid Uppsala universitet, som sitter med i Stockholms stads namnberedning, tycker att det är ”korkat” att Nacka kommun inte fått vara med vid namnsättningen av de nya t-banestationerna. Han ser faror med att de som har kunskaper om namnsättning inte får vara med i de här sammanhangen.

– Det kan leda till att man inte vet hur namn fungerar, vad som klingar väl.

Enligt landstingets presstjänst sker namngivning av t-banestationer så att polis och ambulans, liksom de som kör tågen, lätt kan hitta till rätt station.

– Viktigt för oss är att förkortningen måste vara på plats snabbt. Förkortningen ska användas i alla sammanhang i hela projektet, säger Emma Sahlman, presskontakt vid landstingets förvaltning för utbyggd tunnelbana.

Nackas tre stationer har förkortningarna SIK, JÄL och NAC.

I fallet Nacka centrum borde det vara enkelt att göra en namnändring, tycker Emma Sahlman.

Dörren är inte stängd för en namnändring?

– Nej, det finns väldigt gott om tillfällen för Nacka att prata med oss, så länge NAC finns i namnet, säger Emma Sahlman.

170373.jpg

Tumbas Karl-Oskar och Kristina

De har Sveriges kanske mest prestigefyllda inhopparroller. Kristina från Duvemåla spelas på Cirkus hela hösten, och i rollerna som Kristina och Karl-Oskar vikarierar Josefine och Glenn från Tumba.

– För kvinnor finns det ingen större roll i Sverige, säger Josefine Isaksson.

Beskedet om att hoppa in i rollerna på Cirkus brukar komma vid 12-13-tiden på dagen. Då vet 
Josefine Isaksson att över tre timmar på scenen väntar senare på kvällen samma dag.

– Då laddar jag hela dagen. Rollen är en stor utmaning och du måste må bra för att kunna prestera. I genomsnitt blir det ungefär ett inhopp i veckan, säger Josefine Isaksson.

Förberedelserna innebär allt från promenader till ångbehandling av rösten.

Musikalen bygger på Vilhelm Mobergs böcker om den svenska emigrationen till Amerika och är skriven av Björn Ulvaeus, Benny Andersson och Lars Rudolfsson.

– Det här är den största roll jag haft. Det finns inte så många musikaler som har så stora kvinnoroller, säger hon.

Josefine är uppväxt i Tumba och har gått på Scenskolan Fejm i Alby. Senare flyttade hon till London för att gå teaterskola. I dag har hon landat på Södermalm.

Hennes musikalkollega Glenn Edell som axlar rollen som Karl-Oskar bor på Solhöjden i Tumba, men kommer från Gävle ifrån början.

– Många sjunger upp där på Cirkus, men jag gör det hemma eftersom jag tycker att det är lite genant. Det låter lite som ett dårhus när folk sjunger upp. Jag sitter och hummar lite i stället, säger han och skrattar.

Han var med redan då musikalen spelades i Helsingfors och minns sitt första inhopp.

– Jag trodde nästan att jag skulle avlida, det var fruktansvärt. Du är på scenen nästan hela tiden och det var så mycket med alla texter och åt vilket håll du ska gå i olika situationer, säger han.

Pjäsen spelas fram till den 3 januari på Cirkus. I Stockholm har den inte varit en lika stor succé som i Göteborg och Helsingfors där den började spelas 2011.

– Jag vet inte vad det beror på. Nu börjar det komma mer publik. Kanske tar det lite längre tid innan Stockholmarna vaknar. Det här är helt enkelt en fantastiskt jävla bra pjäs, säger Glenn Edell.


FAKTA

Josefine laddar med promenad

12.00-16.30: Vid lunchtid kommer besked om att hoppa in. Josefine laddar upp genom att ånga rösten, promenera, sjunga lite och äta bra.

16.30: Anländer till Cirkus

16.45: Sätter sig i sminket.

17.30: Sjunger upp.

18.00: Testar mikrofoner och ljud på scenen. Ensemblen går igenom praktiska detaljer.

18.40: Sätter på sig scenkläder. Ser till att komma i stämning.

18.55: Sminket gör en sista koll.

19.00: Ridå upp. Föreställningen börjar. Sedan pågår musikalen i fyra timmar inklusive 30 minuters paus.

170100.jpg

HSB:s kooperativ en förebild

Biståndsorganisationen We effect kom i förra veckan tillsammans med representanter från tre olika världsdelar till ­Lidingö för att lära sig om hur man kan bygga hållbara bostäder.

De utsända från biståndsorganisationen letar efter inspiration för hur de kan bygga bostäder så att fattiga och utsatta människor ska få ett bättre liv. Så de åkte till HSB-medlemmarna i bostadsrättsföreningen Kantarellen 11 i Högsätra.

HSB är en del av We effect som skänker pengar till lokala bostadskooperativ runt om i världen där medlemmarna tillsammans bygger sina bostäder.

En kall novembereftermiddag gick de besökande, som kommer från länder i Latinamerika, Afrika och Asien runt i miljonprogramområdets lokaler och lärde sig hur just Kantarellen 11 fungerar.

– Jag gillar att det är medlemmarna som bestämmer och tillsammans äger husen och hur man satsar på hållbar energi med hjälp av bergvärme, säger Jessica Umamanos Soto från Filippinerna.

I ett bostadskooperativ som Jessica Umanos Soto hjälpt till att samordna har man tänkt till för att inte någon av medlemmarna ska särbehandlas och kanske kunna lägga ner extra tid på sin egen bostad; ingen får i förhand veta var de ska bo. När husen sedan är klara lottar man i stället ut nycklarna.

Men satsningen på huskooperativ är ostadig i många länder. Det gäller att få ihop tillräckligt med pengar så att kooperativet kan ta lån, någonting som är svårt när politikerna inte vill ge den sortens byggen en chans.

– Men när husen väl var färdiga, då låtsades politikerna att de stått bakom idén hela tiden. Det tar tid att ändra på hur makten tänker, men jag hoppas det kommer snart, säger Jessica Umanos Soto.

170394.jpg

Tidig debut vid tangenterna

Zinaida Oganova Larsson älskar musik. Nu för hon kärleken vidare genom sin musikskola i Vasastan.

Och ingen är för ung eller för gammal för att lära sig – här får man börja redan vid 3 år.

Många barn börjar spela instrument först en bit upp i skolåldern. Hos Zinaida Oganova Larsson, som sedan fem år driver en musikskola i Vasastan, kan de börja betydligt tidigare.

– Mina yngsta elever har varit tre år. Jag tycker att alla oavsett ålder ska få chansen att uppleva den kärlek som musiken kan ge oss. Min äldsta elev var 84 år, säger hon.

Julia Nykvist är fyra år och kommer till lektionen tillsammans med sin mormor. Undervisningen är lekfull och barnen lär sig bland annat med hjälp av tecknade bilder, klistermärken och genom att spela sittande i Zinaidas knä. Men Zinaida kräver också disciplin.

– Jag låter inte mina elever springa runt. Barnen vet vad de får och inte får göra här och på det viset blir undervisningen som en extra uppfostran, vi blir som en liten familj.

Fördelarna med att börja tidigt är flera. Dels är det roligt, dels ökar chansen att bli riktigt duktig. Men det gäller att Zinaida har föräldrarna med sig.

– Musik är en konst som kräver tålamod, tid och talang. Man lär sig genom att öva regelbundet, helst varje dag.

Zinaida började själv spela i fyraårsåldern och är utbildad konsertpianist. Hon säger att hon är tacksam för att hennes föräldrar gav henne chansen till ett liv tillsammans med musiken.

– När jag var 13 år visste jag vad jag skulle ägna mitt liv åt. Det finns inget bättre! När jag spelar förflyttas jag till en annan värld, då spelar det ingen roll hur jag mår, jag blir lycklig av att spela. Och jag har haft så många fantastiska lärare att jag känner att jag vill ge den kärleken vidare.

Hon flyttade till Sverige i början av 2000-talet. Här har hon, som ett komplement till sin omfattande ryska utbildning, studerat på musikhögskolan i Stockholm och Edsberg och gått utbildningar inom musikpedagogik.

För fem år sedan startade hon sin musikskola i en liten lokal på Vikingagatan. Här har Zinaida inrett med antika möbler och ibland ger hon minikonserter där publiken bjuds på ett glas vin, musik och diskussioner kring konst och filosofi.

– Jag försöker sprida pianokonsten. Jag skulle önska att fler svenskar gick på klassiska konserter. Klassisk musik har ett djup och helt andra dimensioner än popmusik, även om jag gärna lyssnar på popmusik också.

170121.jpg

Nya prylar inget måste

När Andreas Holmqvist och Jens Karlsson växte upp i Rågsved respektive Farsta tvingades många av deras kompisar sluta med ishockey för att det blev för dyrt.

Nu startar de en internettjänst där man kan köpa, sälja och byta sportprylar.

– En ny hockeyutrustning kan kosta 10 000 kronor idag. Väldigt mycket pengar för de flesta familjer, säger Andreas Holmqvist.

– Problemet är att alla ska ha nya prylar hela tiden. Men det behövs ju absolut inte. Skridskor kan till och med sitta bättre när de är inkörda, säger Jens Karlsson.

Så satt de och diskuterade när de fick idén att starta en internettjänst för handel med begagnade idrottsprylar. Efter en tid av förberedelser har de smugit igång så smått och på lördag går de ut med en bredare lansering.

– Man kan köpa och sälja grejer, men även byta. När jag var liten fanns det en årlig sportbytardag i Farsta. Varje gång var det en eller två nya som kunde börja lira hockey. Med vårt bytesverktyg blir det som sportbytardag året om, säger Jens.

Syftet med tjänsten är att fler barn ska ha möjlighet att idrotta. Både Jens och Andreas vet från sin egen uppväxt med ishockey som huvudsport hur tufft det kan vara när skydden har blivit för små och måste ersättas med nya.

– Och man spelade ju inte bara en sport. Det var fotboll, bandy och innebandy också, säger Andreas.

Jens berättar att enligt en undersökning som Riksidrottsförbundet gjort hade nästan en av fyra unga tvingats sluta med en idrott av ekonomiska skäl.

– I mitt eget lag i FOC Farsta var det sju åtta stycken som inte hade råd att fortsätta, säger han.

– Så var det i Djurgården också. Själv ärvde jag alltid grejer av brorsan. Jag tror att det var mer okej då, det var vanligare att ha begagnade grejer på den tiden, säger Andreas.

Men nu hoppas de på en attitydförändring. Till sin hjälp har de kända ishockeyspelare som Andreas känner från sin egen karriär, NHL-proffset Jacob Josefsson till exempel, som sprider budskapet på 
sociala medier.

– Det är miljövänligt att återanvända saker. Nu ska vi försöka få det att betraktas som coolt också, säger Andreas Holmqvist.

– Många ställer sig bakom vår idé att alla ska få chansen att idrotta så länge de vill. Tänk vilket talangspill det blir när barn tvingas sluta, säger Jens.


FAKTA

Två söderortare

Namn: 
Andreas Holmqvist.

Ålder: 34 år.

Bor: Haninge, uppvuxen i Rågsved.

Har spelat ishockey i: Djurgården, Hammarby, Linköping, USA, Frölunda och Kölner Haie (Tyskland) innan han slutade efter förra säsongen.

Största merit: VM-guld med Tre Kronor 2006.

Namn: Jens Karlsson.

Ålder: 24 år.

Bor: Kungsholmen, uppvuxen i Farsta.

Har spelat ishockey i: FOC Farsta, USA, Nacka HC, Ekerö, Trångsund och i dag i GötaTraneberg.

170239.jpg

Läsarnas bästa höstselfies

Vi bad er skicka in era bästa ”selfies” eller ”groupies” – alltså självporträtt med mobilen – från den soliga innerstadshösten.

Här bredvid kan ni se era bästa selfies – och en svan!

Det har varit en toppenhöst för den som gillar att sparka kring i löven. Hösten har nämligen varit extremt torr i Stockholm stad.

Under oktober föll 2,7 mm nederbörd – normalt är 50 mm.

– Det är den lägsta noteringen i Stockholm sedan man började mäta 1786, säger Lars Knutsson, meteorolog på SMHI.

Katarina Hörlin skickade in en ”höstgroupiepudelfie” på sig själv och Griffin, 2 år, mellanpudel, som båda bor på Karlavägen.

Men självporträtten togs vid Linnégatan vid Berwaldhallen i oktober.

– Det har blivit många promenader och det har inte varit så mycket leriga tassar när man kommer hem. Det har varit finast på morgonarna vid Karlavägen i ­allén när det är dimma och de gula löven lyser upp allt, säger hon.

En annan, lite ovan selfiefotograf, är Göran Flyxe som fotograferat sig i sin hösthatt från lägenhetsbalkongen på Kungsholmen.

– Det här är nog en av de få selfies jag tagit, jag har ju inte utrustningen – en sådan där selfiepinne, säger han och skrattar.

Hatten var mest en lycklig slump.

– Jag är en stor kund på Stadsmissionens second hand och tycker mycket om hattar. Den där hittade jag veckan innan.

Här bredvid har ni Katarinas, Griffins och resten av innerstans bästa höstselfies (inklusive en svan-linslus!).

170378.jpg

Doldisar med makt över dig

Det har gått drygt ett år efter valet och maktskiftet i Stadshuset och stadsdelsnämnden. Men hur kända har stadens och Brommas politiker hunnit bli för sina väljare?

Sisådär, visar Mitt i:s politikerquiz.

För ungefär ett år sedan var det maktskifte i Stockholms stad. De rödgrönrosa politikerna tog över stafettpinnen i Stadshuset, och i Bromma stadsdelsnämnd. Men hur bra koll har medborgarna på sina lokala politiker?

Lokaltidningen Mitt i tog med sig frågan till Brommaplan. När vi visar upp bilder på de styrande politikerna får vi mestadels skakande huvuden och höjda ögonbryn till svar. Men ett par Brommabor visar sig ha riktigt bra koll, i alla fall på politikerna i Stadshuset.

En som till och med kan namn och politisk tillhörighet på nästan alla politiker i Stadshuset är Nockebybon Åsa Grenander. Den enda av de politiker som Mitt i visade upp som hon inte kunde placera var skolborgarrådet Olle Burell (S), som hon gissade var Centerpartist.

– Jag läser tidningen varje dag och är intresserad av politik. Men det är inte så ofta de lokala politikerna i nämnden syns. Det är nog därför man inte känner igen dem, säger hon.

Ingegerd Welbring från Råcksta kände framför allt igen oppositionsborgarrådet Anna König Jerlmyr (M). Och möjligen Karin Wanngård (S).

– Jag känner inte igen några Miljöpartister, säger hon.

Ronny Svensson kände igen ­finansborgarrådet Karin Wanngård, men kunde inte placera henne.

– Många av dagens politiker håller mest bara på för sin egen skull. Det var bättre på 60-talet, då kändes det som att politikerna var till för folket. Jag tänker särskilt på Tage Erlander och Olof Palme, säger han.

Ingen av de Brommabor som vi visade bilderna för kände igen någon av politikerna i stadsdelsnämnden.

Cecilia Obermüller (MP), som är ordförande i nämnden, är inte förvånad.

– Det är inte så konstigt. Våra öppna frågestunder på nämndmötena är inte så välbesökta. Men vi har funderingar på att starta ett politikerkafé när vi öppnar medborgarkontoret i Blackeberg i början av december, säger hon.

För att få medborgarna mer engagerade i lokalpolitiken krävs det nya strategier, menar varumärkesexperten Jackie Kothbauer.

– Lokalpolitik är så anonymt, det krävs nya stjärnor på den arenan, och att de befintliga politikerna lär sig hantera sociala medier. Donald Trump var stor på Twitter innan han kom med sin kandidatur, säger hon.

För att locka väljare och få folk engagerade bör man knyta till sig kända ansikten.

– Vi har i dag en acceptans hos väljarna för det. Se på Alice Bah Kuhnke, hon är ett sådant tungt namn, och var inte ens medlem i Miljöpartiet, säger Jackie Kothbauer.

170535.jpg

Här växer nya saluhallen fram

Snart öppnar Tumbas nya saluhall.

Ekologiskt och lokalt är ledorden som driver de två taggade entreprenörerna.

Den 25 november slår Tumbas nya saluhall upp portarna på Bergfotsvägen. Christina Svensson som driver Blomsterhörnan i Tumba flyttar sin verksamhet och startar i samma veva Coco’s café.

Ett nystartat tillskott i saluhallen blir även charkuteriet Berntes skafferi med Bernt Johansson i spetsen.

– Jag är övertygad om att det finns ett intresse för en saluhall i Tumba. Folk blir mer och mer medvetna om närproducerat, krav och ekologiskt och det är just de tre stolparna vi kommer att ha, berättar Bernt Johansson.

Aktörerna har funderat en salu­hall i flera år och bestämde sig för att förverkliga planerna när möjligheten att hyra den nybyggda lokalen på Bergfotsvägen dök upp. Efter att ha letat lokal utan resultat kändes läget vid Dalvägen strategiskt och bra.

– Min del i det hela blir chark. Det blir kött och vilt och vi ska försöka ha fisk några dagar i veckan. Jag har samarbetat med Britta och Lennarts Nära kött i flera år och kommer att ta större delen av mina produkter från dem, berättar Bernt Johansson.

Butikerna kommer att ha över 170 kvadratmeter var, plus de gemen­samma utrymmena. När Lokaltidningen Mitt i besöker salu­hallen är förberedelserna i gång. Christina Svensson och ett gäng hantverkare är på plats för själva grundrenoveringen och nu ska väggarna bli gråa. Hon vet precis hur hon vill att det ska kännas i Tumbas nya saluhall: trendigt, grovhugget och rustikt.

– Tror du vi hinner? Man undrar­ ju! skämtar hon och fortsätter beslutsamt­ arbetet med väggen.

Christina Svensson backar inte för utmaningar och tänker fortsätta driva sin blombutik och i samma veva starta upp Coco’s café och ett bageri.

– Det finns gott om potential och kunderna i Botkyrka är köpstarka och har tryckt på för att det ska bli en saluhall.

Det ekologiska konceptet och bra råvaror genomsyrar satsningen och saluhallen kommer att sam­arbeta med många lokala leverantörer. Ett bageri från Stallarholmen kommer bland annat att erbjuda surdegsbröd. Även gluten- och laktosfria alternativ kommer att finnas.

– Vi har inget skyddat bageri­ men kommer att baka mycket på bland annat mandelmjöl och rismjöl. Min vision är att det ska vara som när man lyxar till det där hemma. Vi kommer till exempel ha smörgåsar, pajer, vilt och fantastiskt goda ostar. Vi måste få växa i vår filosofi och vi har en plan framåt för hur det ska vara, säger Christina Svensson.

Saluhallen kommer att hålla öppet alla dagar utom söndag. Den 25 november är det dags för invigning och även om planerna inte är huggna i sten har Bernt Johansson en tanke om hur Tumbas nya saluhall ska firas.

– Vi har inte sytt ihop allt än men tanken är att vi ska ha snittar, champagne och uppträdande.

170325.jpg

Simhall tar betalt av vuxna som inte badar

Föräldrar som bara vill sitta på läktaren för att hålla koll på sina barn måste betala fullt inträde i Söra simhall i Åkersberga.

Medley, som driver anläggningen, säger att de inte kan kontrollera vad man ska göra i simhallen.

Förra söndagen tog Magnus Clarving med sig de egna barnen på 8 och 12 år, plus två kompisar till dem, till Söra simhall. Själv var han inte helt frisk och ville bara sitta på läktaren.

Trots det fick han betala inträde både på 45 kronor per barn och 70 kronor för att själv komma in.

–  För mig är det obegripligt att jag ska betala när jag bara är där som stöd och för att hålla koll på barnen. Jag hjälper ju i praktiken Medley i deras säkerhetsarbete. Det är kontraproduktivt att ta betalt även av föräldrarna för att barnen ska kunna lära sig simma, säger han.

Han får medhåll av flera föräldrar på Facebook.

Mitt i Södra Roslagen har tidigare skrivit om kritiken mot Medley sedan de tog över från kommunen 2012.

Bland annat har många protesterat mot höjda kortpriser. Kommunen godkänner priserna för engångsbesök, skolor och föreningar. Övriga priser sätter Medley. Barn under 12 måste dock alltid ha med sig en vuxen som ansvarar för dem.

– Vi lägger ingen värdering i om folk badar, bastar eller tränar, därför har vi en entréavgift för alla. Folk kan tycka att ”jag ska bara gå in och sitta bredvid” men det är inget som vi kan kontrollera. Vi ser dessutom gärna att föräldrar är med i vattnet av både säkerhetsskäl och av pedagogiska skäl, säger Jan Bergendahl, anläggningschef.

Magnus Clarving menar dock att Medley borde kunna kontrollera gästerna genom att de som badar får visa upp ett kvitto på att de betalt entréavgift.

Enligt Jan Bergendahl får barn med någon sjukdom eller särskilda behov av trygghet ta med sin förälder in gratis i simhallen.

–  Här gör vi alltid en individuell prövning. Vi har inget självändamål att sätta för höga priser, då förlorar vi kunder. Men jag tycker att de priser vi har i dag är prisvärda om man jämför med andra fritidsaktiviteter, ­säger han.

170068.jpg

Fille börjar på ett nytt kapitel i livet

Ison & Fille syns nu i rutan i ”Så mycket bättre”.

För Lokaltidningen Mitt i berättar Fille om varför han lämnat hemorten Vårberg för Bagis och hur det är att vara nybliven pappa.

Rapartisten Felipe Leiva Wenger, mer känd som Fille, har en hektisk höst.

Han är tillsammans med parhästen Ison aktuell i TV4:s program ”Så mycket bättre”, han flyttade nyligen från Vårberg till Bagarmossen och för tre veckor sedan fick han för första gången lägga sin nyfödda dotter Miléa på bröstet.

När Ison & Fille fick frågan om de ville vara med i ”Så mycket bättre” tvekade de inte att tacka ja. De är också de första som fått delta i programmet som par.

– Det skulle vara konstigt om jag skulle sitta och ta all credd för låtar vi skrivit ihop, säger han.

Deras tolkning av Niklas Strömstedts ”Tänd ett ljus” har hyllats i sociala medier. Enligt Fille kunde det ibland vara snårigt med genremixen.

– Den största utmaningen var Sven Bertil Taube. Den genren är så långt ifrån vår. Man vill ändå att artisterna ska känna igen sina låtar och känna att man respekterar deras verk. Men han uppskattade vår version av ”Nu har jag fått den jag vill ha”, säger Fille.

I programmet får varje artist en egen dag och på lördag är det Ison & Filles tur att få sina låtar tolkade av de andra artisterna.

– Det kommer att vara mycket fart och ett språkutbyte, lite som en språkskola med Ison & Fille.

Att höra musikpionjärer tolka låtar som Ison & Fille har suttit och skrivit hemma i pojkrummen är något som Fille har svårt att sätta ord på. Mycket av hans låttexter utspelar sig i hemorten Vårberg. Men sedan två månader tillbaka är han inflyttad i Bagarmossen.

– Jag har en hund och det är så mycket natur i Bagarmossen, det är skitfint här.

Kommer du börja skriva låtar om Bagarmossen nu?

– Vårberg är en så stor del av min identitet och allt jag har gjort. Hur jag har växt upp och hur mina förhållanden sett ut kommer inte förändras. Jag är en riktigt röda linjenpatriot, säger han skämtsamt.

Flytten skedde efter att familjen fick lägenheten tilldelad via bostadsförmedlingen. Något som passade bra eftersom de skulle få tillökning. För tre veckor sedan föddes dottern Miléa.

– Det känns helt sjukt och mäktigt, det är svårt att förklara. Vi har levt som i en bubbla hemma nu. Det är ett nytt liv som börjar för oss båda och för vårt barn.


FAKTA

Hiphopartist aktuell i ”Så mycket bättre”

Namn: Felipe ”Fille” Leiva Wenger.

Ålder: 35 år.

Bor: Bagarmossen.

Familj: Flickvän och dottern Miléa.

Känd för: Är en del av den svenska hiphopduon Ison & Fille, tillsammans med Ison Glasgow. De är kända för låtar som ”Länge leve vi” och ”Jag skrattar idag”.

Även känd för: Är rösten till radioprogrammet Lilla Al Fadji i Sveriges radio P3, som tidigare visades som ett tv-program i kanal 5.

Aktuell: Ison & Fille är med 
i TV4 ”Så mycket bättre” på lördagar.

170256.jpg

Ny matbutik ska minska svinnet

Matmissionen i Rågsved vill minska matsvinnet genom att sälja varor med nära bäst före­datum. I december slår den nya butiken upp portarna.

I Matöppets gamla lokaler pågår renoveringsarbetet för fullt.

Planen är att minska matsvinnet, skapa arbetstillfällen för dem som står utanför arbetsmarknaden och sätta lägre priser på varorna. Bakom projektet står Stockholms stadsmission och Axfood.

Att maten säljs nära bäst före-datum innebär att den kommer att vara dålig.

– Ofta blandar man ihop begreppen ”bäst före” och ”sista förbrukning”. Bäst före är ett datum som industrin har satt för att garantera att alla kvalitetsaspekter som smak, färg och konsisten är i perfekt skick. Butiken kommer inte att hantera högriskvaror eller varor som passerat sista förbrukning, säger Maria Gimner, marknadsansvarig vid Stockholm Stadsmission.

Butiken beskrivs som en social matbutik, bland annat kommer folk i ekonomiskt utsatta situationer att erbjudas medlemskap, vilket gör att de kommer att kunna handla för ett lägre pris.

Under året ska även 20 personer som står utanför arbetsmarknaden erbjudas arbetsträning i butiken.

Just nu pågår inspektioner av lokalerna, men i december ska den nya affären vara igång.

Och det kanske inte blir den första.

– Det här är en pilotbutik. Självklart hoppas vi kunna öppna fler framöver, men vi tar en i taget, säger Maria Gimner.

172039.jpg

Ny allians tar över styret i Sundbyberg

Jonas Nygren (S) lämnar posten som kommunstyrelsens ordförande. Under fredagens presskonferens lanserades det nya blågröna styret.

Moderaterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna – så ser den nya allians ut som ska styra Sundbyberg framöver.

Stefan Bergströms (C) beslut att lämna styret med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna blev spiken i kistan för det styre som haft makten i Sundbyberg sedan valet 2014.

Jonas Nygren (S), som lämnat in sin avskedsansökan, är ledsen.

– Det är blandade känslor, det känns väldigt tråkigt. Jag har jobbat ganska hårt i 5,5 år. Det här var inget jag trodde eller hoppades på, säger han.

Den nya alliansen har kritiserat ett för snabbt växande och expanderande Sundbyberg, med nya bostäder som byggs i för snabb takt.

– Det kan vara så ironiskt att jag är kommunstyrelsens ordförande som byggt så mycket att jag får avgå, säger Jonas Nygren.

Mikael T. Eriksson (M), som tar över som ny kommunstyrelseordförande, är glad.

– Det är en historisk dag. Vi lyckades få till ett blocköverskridande moderatlett majoritetsstyre, slår han fast. Det är hedrande och roligt att ta ansvar.

Stefan Bergström är också nöjd.

– Det blev som jag trodde och hoppades, säger han.

Centerpartiet kommer att få ansvar för exploatering och kommer att tillföra fler gröna värden, enligt Bergström.

Beslutet betyder att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet nu är i opposition.

170655.jpg

Så kan det politiska dödläget få ett slut

Kristdemokraterna och Folkpartiet har Sundbybergs politiska öde 
i sina händer. För att ingå i ett nytt styre vill båda partierna se satsningar på äldreomsorgen.

Centerpartiet bröt uppgörelsen med Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet och kastade ut kommunen i ett politiskt kaos. I förra veckan var det oklart vilka partier som ska ta över styret.

Vi gick ut för att pejla stämningen bland sundbybergarna och många hade starka åsikter.

– Det kom oväntat. Men jag hoppas på en förändring. Det är många som ogillar Jonas Nygren, säger pensionären Tiiu Müller.

Centerpartiets Stefan Bergström angav som skäl att samarbetet med S hade fungerat dåligt. Droppen som fick bägaren att rinna över var när kommunstyrelsens ordförande Jonas Nygren uttalade sig positivt om att bygga 
i Kymlinge.

I stället vill C styra kommunen ihop med Moderaterna och Miljöpartiet. Men för att de ska få egen majoritet i fullmäktige krävs samarbete, och det vill man helst ha med KD och FP.

För att ingå i ett eventuellt nytt styre ställer både KD och FP krav. Båda partierna anger äldreomsorgen som en hjärtefråga.

– Vi vill ha en värdig äldre­omsorg. Vi vill satsa på mer personal inom äldreomsorgen. Vi vill också­ erbjuda de äldre valfrihet vad gäller till exempel mat och boende, säger oppositionsrådet Johan Storåkers (FP).

Enligt honom måste ett nytt styre i Sundbyberg ledas av S eller M vilket är de båda största partierna i fullmäktige.

KD har också öppnat för samtal med M, C och MP.

– Äldreomsorgen är en central­ fråga för oss. Det får inte ske några­ nedskärningar där, säger kommunalrådet Maria Bohman Kreij (KD).

Andra frågor som väger tungt för KD är att det inte ska vara några­ köer till den kommunala­ musikskolan och att dödläget kring ombyggnaden av Duvbo­skolan ska brytas.

Precis som Centerpartiet är Folkpartiet motståndare till att bygga 
i Kymlinge. FP vill se skolsatsningar, liksom att bygga­ idrottsanläggningar som tillgodoser både allmänheten och föreningar.

I förra veckan pågick intensiva överläggningar mellan partierna. Det återstår att se om Moderaterna och oppositionsrådet Mikael T Eriksson kan få till ett maktskifte.

– Jag tror det finns goda för­utsättningar för det. Men när ett sådant styre är på plats kan jag inte säga, säger han.

170789.jpg

Barngrupperna ska bli mindre

Solnas borgerliga Allians utlovar mindre barngrupper och snyggare parker. Socialdemokraterna kontrar med ännu större satsningar på förskolorna.

I Sundbyberg har Centerpartiet hoppat av den styrande koalitionen vilket skapat kaos. Samtidigt i Solna presenterar den styrande borgerliga alliansen sin budget. De får igenom den tack vare stöd från Bergshamrapartiet, så de lokala partiföreträdarna är på gott humör då de träffar Lokaltidningen Mitt i på en förskolegård i Råsunda.

– Vi skrattar mer än vi bråkar tillsammans. I ett samarbete är det viktigt att alla får synas, säger Pehr Granfalk, (M), kommunstyrelsens ordförande.

Att de vill ses vid en förskola har att göra med alliansens budget för 2016. Där är den kommunala skattesatsen oförändrad, 17,12 kronor.

De utlovar 57 miljoner kronor i satsningar varav 14 miljoner läggs på förskolorna och 6 miljoner på skolorna. Pengarna till förskolan ska gå till att minska storleken på barngrupperna. På senare år har antalet barn per vuxen ökat.

– Jag är stolt över att vi kan vända trenden med stora barngrupper. Jag har fyra barn som gått i Solnas förskolor och skolor. Jag vet hur viktigt det är att vi satsar på våra yngsta medborgare, säger Marianne Damström Gereben (FP), kommunstyrelsens första vice ordförande.

På skolorna vill alliansen särskilt satsa på att öka elevernas läsförståelse och 10 miljoner extra går till att rusta upp skolbyggnader.

Utan att peka ut några platser medger kommunalrådet Magnus Persson (C) att skötseln av Solnas stadsmiljöer kan förbättras. Inom områdena belysning/trygghet och stadsmiljö lovar alliansen satsa 20 miljoner extra nästa år.

– Vi vill skapa bättre parkskötsel, minskad nedskräpning och ökad klotterbekämpning i offentliga miljöer. Jag tror att folk kommer att märka att vi höjer ambitionsnivån, säger han.

Ökad belysning och klottersanering skapar trygghet, menar Kristdemokraternas kommunalråd Samuel Klippfalk.

– Om den offentliga miljön är skräpig och nedklottrad så leder det till ökad otrygghet. Vi ska också göra en trygghetsinventering och kartlägga platser som behöver åtgärdas, berättar han.

I skrivande stund var finansieringen av budgeten ännu inte offentlig. Därför var det svårt för oppositionsrådet Sara Kukka-Salam (S) att bedöma politiken. Men Socialdemokraterna vill se betydligt större satsningar på exempelvis förskolorna.

– Vi vill satsa 35 miljoner på förskolorna. En sådan uppräkning av förskolepengen skulle räcka till genomsnittliga barngrupper med 15 barn och tre pedagoger, säger hon.


FAKTA

Så prioriterar Alliansen i Solna

Några av den borgerliga alliansens satsningar för 2016:

Skattesatsen på 17,12 kronor ska vara oförändrad.

30 miljoner extra går till skolorna och till att höja personaltätheten i förskolorna.

20 miljoner går till ökad parkskötsel, bättre belysning och snabbare klotterbekämpning.

50-sträckorna ska sänkas till 40 km/ timmen, vilket ska utredas av tekniska nämnden.

Källa: M, C, FP och KD

171964.jpg

Ny allians tar över styret i Sundbyberg

Jonas Nygren (S) lämnar posten som kommunstyrelsens ordförande. Det stod klart under den presskonferens som Sundbybergs nya allians kallade till i dag fredag.

Moderaterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna – så ser den nya allians ut som ska styra Sundbyberg framöver.

Stefan Bergströms (C) beslut att lämna styret med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna blev spiken i kistan för det styre som haft makten i Sundbyberg sedan valet 2014.

Han är mycket nöjd.

– Det blev som jag trodde och hoppades, säger han.

Centerpartiet kommer att få ansvar för exploatering och kommer att tillföra fler gröna värden, menar han.

Kristdemokraterna, som bytt sida, hoppas att de ska kunna komma bra överens i det nya styret.

– Vi är ett gott samarbetsparti, säger Maria Bohman Kreij.

Beslutet betyder att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet nu är i opposition.

Lokaltidningen söker fler av de inblandade. Texten uppdateras.

171888.jpg

Tiotusentals kom inte in i gallerian

Tumult uppstod när Mall of Scandinavia invigdes. Tiotusentals köande kom inte in när polisen spärrade av ingångarna.

Mitt i kaoset gick brandlarmet. ”Det var panik”, skriver en besökare.

20 000 människor uppskattas ha befunnit sig i Mall of Scandinavia igår kväll. Men tusentals kom inte ens in. Vid 22-tiden spärrades ingångarna av och stängdes för fler besökare.

”Skandal”, skriver missnöjda stockholmare på Mall of Scandinavias hemsida. ”Väntade i timmar men fick inte komma in. Tack för det”.

Det var inte lättare att ta sig ut. Många upprördes över att in- och utsläpp var samma entréer. En person svimmade vid entrén.

Bilburna besökare vittnade också om trängsel och kaos. Besökaren Marcus Sundkvist berättar att de stora glasdörrarna ut till garaget var stängd.

– Tanken uppstod om vad som skulle hända om det började brinna. Några försökte bända upp dem men utan att lyckas och någon vakt fanns inte att fråga. Till sist kom några ungdomar och bröt upp dörren så vi kom till bilen, berättar besökaren Marcus Sundkvist.

Det gick samtidigt rykte om just en brand.

”Jag fick panik. Sprang efter personalen till närmsta utgång och frågade om branden men de sa att det inte var något”, skriver en besökare på Mall of Scandinavias Facebooksida.

Enligt Mall of Scandinavia var det ett automatlarm som gick, och man uppger att situationen var hela tiden under kontroll. Polisen hade inga andra uppgifter om brandlarmet.

_ Det visade sig inte vara skarpt, men det kan ändå skapa viss oro, säger Lars Byström på Stockholmspolisen.

Polisen fick kalla in extra resurser. Ett 20-tal poliser tjänstgjorde i och utanför gallerian.

– Det blev ett väldigt tryck på dörrarna. Jag pratade med folk från Västerås och Uppsala som inte kom in, många var väldigt besvikna över det, säger Peter Saarman, lokalpolisområde Solna.

– Man hade nog inte räknat med att det skulle komma så många, i så fall hade det hanterats annorlunda. Det blev för mycket folk, säger Peter Saarman.

Invigningen skapade också kaos i trafiken.

– Det var köer till Sollentuna norrut och ända in till city, säger en taxichaufför.

När Mitt i får kontakt med en besökare på fredagsförmiddagen är läget lugnt.

– Det var inga köer in i gallerian när vi kom från pendeltåget. Folk är det, men inte extremt, inte än i alla fall, säger en shoppare.

169135.jpg

”Vi har roligt utan kvinnor”

Det finns ett 20-tal årsföreningar i länet – bara för män. I en av dem spelar några 87-åringar biljard.

– Vi har inget emot kvinnor men de verkar inte trivas här, säger Lars-Göran Hansson, 
ledaren för gänget.

Sällskapet Årsföreningarna är en ideell och opolitisk förening med endast manliga medlemmar.

Lars-Göran Hansson är ordförande i årsföreningen för män födda 1928 som har ett 50-tal medlemmar. Det är en av sällskapets mest aktiva årsföreningar just nu.

Några av dem träffas regelbundet för att bland annat spela biljard. När Mitt i träffar sällskapet på Biljardpalatset på Kungsholmen rör sig herrarna vant bland borden och måttar sina stötar.

Det märks att flera av herrarna känt varandra i många år. Men några kvinnor syns inte till.

– De får vara här och spela, inget snack om det. Men man kan väl inte säga att vi direkt saknar kvinnor här. Det var några här för flera år sedan, men de verkade inte trivas och försvann ganska snart, säger Lars-Göran Hansson.

– Någon enstaka dam har velat vara med och spela, men det har hittills inte blivit något av med det, fyller Bo Johansson i.

Gunilla Rödén Eberstein, som har sin man med i styrelsen för Sällskapet Årsföreningarna, tycker att föreningarna är bra.

– Det är bra att männen har ett nätverk och kan träffas för egna aktiviteter. Vi kvinnor är med ett par gånger om året, bland annat på spännande utflykter och när det är jullunch. Själv har jag fullt upp, säger hon.

Varken hon eller någon annan kvinna får dock vara med när föreningarna har årsmöte med lunch efteråt. På Sällskapet Årsföreningars hemsida står det att medlemmarna i en årsförening är män, födda just det år som föreningen heter.

– Men det finns ju andra aktiviteter, som till exempel bridge, där ganska många kvinnor brukar delta, säger Lars Werner, sekreterare i Sällskapet Årsföreningarna.


FAKTA

Änkor välkomna i Årsringarna

Sällskapet Årsföreningarna är paraplyorganisationen för årsföreningarna.

Totalt har sällskapet i dag 
1 060 medlemmar.

Den äldsta årsföreningen är för män födda 1926, den yngsta för män födda 1948.

Det finns även en grupp som heter Årsringarna och är för män vars årsförening har upphört samt för änkor.

Polisen trappar upp
mot stenkastarna

Området kring Dragonvägen i Väsby har länge haft problem med ungdomar som kastar sten och startar bränder.

Nu ökar polisen och kommunen resurserna för att komma åt stöket.

­Problemen med stenkastade ungdomar som Lokaltidningen Mitt i tidigare har berättat om fortsätter i området kring Dragonvägen.

– Det här är ett akut läge, säger Anita Ackeberg, säker­hetschef på kommunen.

Under de senaste veckorna har polisen och kommunen trappat upp resurserna i området.

– Vi har märkt tydligt att ju mer vi syns på plats desto mindre problem blir det. Så fort vi är där och jobbar aktivt så är det lugnt, säger Emil Andersson, lokal polisområdeschef.

Kommunen har nu satt in ökade insatser med väktare som ronderar området nattetid.

– De är inte några poliser, men de är extra ögon och öron och de är vana vid att möta ungdomarna, säger Anita Ackeberg.

Veckan före höstlovet eskalerade problemen och på måndagskvällen förra veckan förekom flera incidenter.

– Vi hade ett bakslag i arbetet den kvällen. Det var flera krossade rutor, en misshandel och mindre bränder. Och det förekom stenkastning mot brandkåren när de kom dit, säger Emil Andersson.

Problematiken har förekommit sedan slutet av sommaren. Det handlar främst om en grupp på 15–20 ungdomar i åldrarna från 12 till 16 år.

– Det är några få som är ledande, som vi främst riktar insatserna emot, säger Emil Andersson.

Nyligen höll polisen ett samverkansmöte med kommunen, fältassistenter, fastighetsägare och räddningstjänsten. Lägesbilden delas av alla inblandade.

– Vi har en fortsatt höjd resurs i området. Vi märker att vi gör skillnad när vi är på plats, säger Emil Andersson.

Kommunen har även gjort punktinsatser som att förbättra belysningen och tagit bort sly och buskar i området, efter önskemål från de boende.

– Vi ser oerhört allvarligt på det här. Människor som bor och arbetar där ska inte behöva vara rädda. De måste kunna känna sig trygga, säger Anita Ackeberg som menar att det stora arbetet är långsiktigt förebyggande.

– Den stora frågan är ju varför de här ungdomarna gör det här.

170745.jpg

Kontorskvarteren ska fyllas av liv

Två nya hus med 440 lägenheter och butiker och restauranger. Det vill ett fastighetsbolag bygga där Kistavägen möter Torshamnsgatan. Stockholms stad ser gärna fler bostäder i det kontors­täta östra Kista.

De nya kvarteren ska omfatta två tomter. Den ena äger fastighets­bolaget Klövern Disa redan. Den andra ska fastighetsbolaget få köpa av Stockholms stad, enligt ett förslag från exploateringskontoret som utreder vem som får bygga var.

Tomterna ligger mellan Kistavägen, Torshamnsgatan och Grönlandsgången, där det i dag ligger en parkeringsplats.

Enligt exploateringskontoret, kan de nya husen bli 7–10 våningar höga, och de 440 lägenheterna ska uteslutande bli bostadsrätter.

Förskolor planeras på innergårdarna, och parkeringsplatser ska inrättas i underjordiska garage.

Exploateringskontoret skriver i ett tjänsteutlåtande att Klöverns förslag är i linje med stadens intentioner, och den lösa framtids­visionen Kista Science City, som antogs av kommunfullmäktige 2001.

– En del av visionen är att bryta ner de stora kvarteren till mindre kvarter för att levandegöra stadskärnan, säger Jonas Norberg, handläggare på exploateringskontoret.

Avstyckningen av det långsträckta kvarteret mellan Kista­vägen och Kistagången skrevs in i en detaljplan redan för tio år sedan, men har dragit ut på tiden.

Nu ska en ny gata, Dalviksgatan, dras väster om Klövern Disas nya bostadshus, för att förbinda Grönlandsgången med Torsviksgatan.

– Samtidigt byggs Kistavägen och Torshamnsgatan ut, och det kommer att bli nya allmänna kopplingar, säger Jonas Norberg.

Tanken är att östra Kista ska bli mer befolkat, och den totala separationen mellan arbetsplatser, bostäder, handel och trafik på sikt ska brytas.

– Staden har arbetat mot att integrera bostadsområden och verksamhetsområden, projektet ligger i linje med det, säger Jonas Norberg.

I och med markanvisningen får stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram en detaljplan för de nya husen. Om den planen sedan tar sig genom samråd och stadsbyggnadsnämnd hoppas Jonas Norberg på byggstart tidigast 2018 och inflyttning året därpå.

Lokaltidningen Mitt i har varit i kontakt med Klövern Disa, som inte vill kommentera planerna, utan hänvisar till Stockholms stad.


FAKTA

Kista spås växa med 31 procent på tio år

• Det byggs bostäder överallt i Kista. Om tio år beräknas stadsdelens befolkning ha ökat med 31 procent, jämfört med 12,6 procent för hela Stockholm.

• I dag har Kista runt 12 000 invånare, vilket är nästan precis lika många som Husby. Går vi tio år tillbaka i tiden var Husby borna 1 000 personer fler än ­Kistaborna.

• Men om tio år räknar teknikkonsultföretaget Sweco med över 5 000 nya Kistabor, eller en ökning med 31 procent. Husby spås ligga kvar på samma invånarantal som i dag, och även Akalla, Tensta och Rinkeby tillskrivs en blygsam befolkningsutveckling.

• Stockholm växer snabbt, men Kista beräknas växa mer än dubbelt så fort som hela staden under de kommande tio åren.

170308.jpg

Hon ska väcka barns historielust

Hon var en av de mäktigaste kvinnorna i Täby och Vallentuna på sin tid.

På lördag invigs skulpturen av Estrid Sigfastdotter – som flicka i Vallentuna.

– Så häftigt att hon har återuppstått, säger kommunantikvarien Eleonor Åberg.

Kvarlevorna efter vikingen Estrid Sigfastdotter är kända som de äldsta skelettfynden som gjorts i Sverige. Med hjälp av runskrift har man kunnat kartlägga Estrids liv.

Hon föddes på Snåttsta gård i Vallentuna och levde sedan i det område som är Täby kyrkby idag. Hon är också farmor till Jarlabanke som påståtts ha ägt hela Täby. Hennes släkt var en av de mäktigaste i området på den tiden.

Nu på lördag klockan 10:15 invigs skulpturen av henne som vikingaflicka i Vallentuna kulturhus.

– Jag uppskattar att hon är någonstans mellan sex och sju år, säger Oscar Nilsson som har gjort skulpturen.

Han berättar att han inte vill att hans skulpturer bara ska ses som en docka.

– Jag vill att det ska uppstå ett möte med åskådare och därför satt Estrid i en situation. Hon sitter på en gunga just då men är lite avvaktande.

Som sex-sjuåring på vikingatiden var man betydligt mer vuxen än man är i dag, tror han.

– Kanske har hon blivit ivägsänd av sina föräldrar att hämta något att elda med men så lockar gungan mer, säger han.

Det här är den tredje rekonstruktionen av Estrid som Oscar Nilsson har tillverkat.

Sedan innan finns en Estrid som gammal, som står på huvudbiblioteket i Täby, och en som vuxen som går att titta på vid Stockholms länsmuseum.

– Så det här blir som på något sätt att cirkeln sluts, att hon nu finns avbildad från tre skeden i sitt liv.

Att avbilda någon som levde på 1 000-talet är inte alltid det lättaste, säger han.

– Det ju lite spekulativt förstås, särskilt nu när jag har behövt backa bandet och försökt återskapa ett barn utifrån en vuxens kranium.

Oscar säger att det varit svårt. Men han är ändå nöjd med resultatet.

– Utifrån hennes kranium har jag kunnat se flera saker som har karaktäriserat hennes utseende och det har jag tagit fasta på.

Bland annat har hon en väldigt markerad och spetsig haka och ett framskjutande munparti, berättar han. Eleonor Åberg är glad att det är just vikingaflickan Estrid som kommer att stå som skulptur i Vallentuna.

– Här bor det mycket barnfamiljer. Därför är det extra roligt att lilla Estrid hamnade just hos oss, säger Eleonor Åberg.

170767.jpg

Premiär för folkhälsoparken

Nu läggs sista handen vid den första delen av Alby folkhälsopark.

På söndag blir det invigningsfest – men vissa Albybor har redan tjuv-startat.

– Byggarbetarna som är där har haft svår att hålla barn och ungdomar borta, de är redan inne och kör, berättar Linus Söderling som är idrottsutvecklare på kultur- och fritidsförvaltningen i Botkyrka kommun.

Tjuvstart eller inte, den 15 november blir det invigning av Alby folkhälsopark som gästas av bland annat idrotts- och folkhälsominister Gabriel Wikström och lokala idrottsföreningar.

Det blir uppvisningar inom skate, BMX och parkour, och besökarna kommer att få chansen att inviga parken genom att prova på idrotter som basket och friidrott.

Utöver det blir det musik på den nybyggda scenen, dj och gratis grill med Konyaspor.

– De flesta aktivitetsytorna är för sådant vi märkt att barn och ungdomar vill att vi ska göra, berättar Linus Söderling.

Parken blir den första i sitt slag i Sverige. Den kommer att erbjuda en rad idrotter som fotboll, tennis, basket, skate, BMX, parkour, skridskoåkning och löpning.

Eftersom det är en folkhälsopark ligger fokus på både fysisk och social hälsa med en målgrupp i alla åldrar.

Vägledande i utformningen av parken har varit önskemål från Albyborna, särskilt unga tjejer. Nästa steg blir att bygga en lekpark för barn. Fokus kommer bland annat att läggas på planteringar, belysning och gång- och cykelbanor.

Den portabla isbanan kommer även den på plats i etapp två som beräknas starta under nästa år. Ett år från nu beräknas hela parken vara färdig och Linus Söderling berättar att budgeten på fem miljoner kronor ser ut att hålla.

Projektet med folkhälsoparken har lockat besökare från flera andra kommuner och städer och Linus Söderling tror att Alby kan bli en förebild.

– Här prövar vi om man kan ta en sliten idrottsplats från 70-talet som använts ganska ensidig och upplevs som otrygg och med ganska små pengar och delaktighet från lokalbefolkningen förvandla den till en sjudande aktivitetspark för alla åldrar, säger han.

171844.jpg

Kaos på invigningen av supergallerian

Det blev ett enormt besökstryck när Mall of Scandinavia i Solna hade premiär nu i kväll. Vid 21.30-tiden spärrade polisen av huvudentrén till gallerian.

– Det är ett extremt tryck. Alla vill in, ingen vill ut, rapporterar Max Lind, Mitt i Solnas reporter på plats.

Tusentals människor hade sökt sig till jättegallerian Mall of Scandinavia på torsdagskvällen.

Vissa hade köat i timmar.

Det var köer på hundratals meter som sträckte sig ner från pendeltågsstationen.

Gallerian var tvungen att öppna en sidoentré tidigare än beräknade 20.00 på grund av det hårda trycket.

– När dörrarna slogs upp utbröt ett kaos – folk rusade rakt in, berättar Max Lind.

– Det känns som om man är på Roskildefestivalen.

Vid 21.45 rapporterar vår reporter att det fortfarande är trångt, men trots allt lugnt.

– Jag pratade nyss med en sjukvårdare, inga rapporterade personskador.


FAKTA

Mall of Scandinavia

Gallerian får totalt 224 butiker och restauranger, varav över 20 restauranger i Dining plaza.

Här finns 3 700 p-platser.

Toaletterna är gratis.

Butikerna är öppna klockan 10–20. Restaurangerna 10–22 eller längre. Gym och matbutiker har generösare öppettider.

Hittills är det klart att nästan 900 bostäder ska byggas i Arenastaden. Alla är bostadsrätter och de flesta är redan sålda.

Planer finns på ytterligare 600 bostäder. När de är byggda kan området ha 4 000 invånare.

I dag har området 13 000 kontorsplatser. År 2020 väntas antalet ha stigit till 30 000 stycken.

Byggstart för gula tunnelbanelinjen är nästa år. 2022 väntas tågen börja rulla mellan Odenplan och Arenastaden.

Källa: Mall of Scandinavia

170328.jpg

Skott avlossades mot Ninas sovrumsfönster

Allhelgonahelgen blev inte den stillsamma högtid hon hoppats på.

När Hagalundsbon Nina vaknade på lördagen upptäckte hon en skottskada 
i fönstret.

– Det här kom som en blixt från klar himmel. Jag förstår verkligen inte vem och varför man har gjort detta mot mig, säger Nina.

Hon bor på elfte våningen i ett av Blåkullahusen i Hagalund. Natten mot lördagen i Allhelgonahelgen hade hon visserligen hört stök och skrik från ungdomar utanför huset, nere på Willys parkering, men hon ignorerade det hela och gick och la sig.

När hon sedan vaknade upptäckte hon skottskadan i ett av fönstren.

– Det var i den yttre rutan. Som tur är hade det inte gått igenom helt. Tänk om det gjort det, och jag suttit här då?

Att det skulle röra sig om ett oansvarigt Halloween-bus tror hon inte.

– Det var lugnt hela kvällen. Ingen var här och plingade på. Kanske är det så enkelt att mitt fönster var det enda som var tänt.

Förutom att kontakta hyresvärden Rikshem polisanmälde hon händelsen.

– Polisen jag fick prata med trodde att det rörde sig om en soft air gun. Men jag kan inte fatta att det är möjligt att en sån kula kan gå så. Jag bor ju nästan högst upp.

Polisen har dock redan valt att lägga ner ärendet.

– Förundersökning inleds inte. Det är uppenbart att brottet inte går att utreda. Det finns inga spår eller åtgärder att vidta som kan tänkas leda till att brottet klaras upp, säger Mats ­Eriksson, vid Solnapolisen.

Någon händelserapport om att det skulle ha varit oroligt i Hagalund den kvällen kan han inte heller hitta.

– Men om nya omständigheter kommer oss tillhanda är vi inte sena att återuppta anmälan och inleda en undersökning, säger han.

Nina hoppas att någon ska ha sett vad som hänt.

– Om det finns några vittnen, snälla kontakta polisen, säger hon.

170240.jpg

Mosebackes gyllene planer

Becksvart klubb i källaren, nyinvigning av restaurangen och en guldig bar.

Södra teatern och ­Mosebacke Etablissement står inför en rad förändringar.

Målet är att bli Söders nya nöjespalats.

– Här där det i dag är ett möbelförråd kommer vi att ha vårt bästa bord, säger Ingmari Pagenkemper, vd och konstnärlig ledare på Södra teatern, och drar bort ett skynke till ett skrymsle fullt med stolar.

Vi befinner oss Mosebacke ­Etablissement, restaurangen på Södra teatern. Det finns stora planer här. Lokalen ska renoveras, möblerna bytas ut och det ska in ny mysigare inredning. En ny restaurangchef kommer snart att anställas och köket ska formas till en grund av svensk husmanskost med en fransk touch. Det ska även satsas stort på vegetariska och veganska rätter.

– Vi ligger ju på Södermalm och vill möta den efterfrågan som finns här, säger Ingmari Pagenkemper.

– Tidigare har det varit ett fokus på scenen här, och inte på det som finns på tallriken. Det vill vi nu ändra på.

Även Södra bar och Kägelbanan ska få sig ett ansiktslyft. Tanken är att de olika lokalerna ska bli lite av varandras motsats. Södra bar ska gå i guld och glamour medan Kägelbanan ska bli mer åt det becksvarta hållet.

– Tänk dig en svartklubb i ­Berlin. Den känslan vill vi få in på Kägelbanan.

Ingmari Pagenkemper har även planer för själva teaterhuset. Visionen är att flytta kontoren som ligger en trappa upp, och använda lokalerna med den vackra utsikten till något annat.

– Det skulle kunna vara ett hotell, eller ateljéer för konstnärer och musiker. Men att göra om övervåningen är dock än så länge bara en dröm, säger hon.

Men visioner är inget som saknas hos Ingmari Pagenkemper, som varit chef på Södra teatern sedan augusti 2013.

Hon föddes i Tyskland och kom till Stockholm i slutet av åttiotalet som barnflicka. I Stockholm träffade hon en kille, stannade kvar och jobbade som dj på klubbar som Gino och Tranan.

Hennes karriär gick vidare, och hon jobbade bland annat som producent för Vattenfestivalen och kulturfestivalen innan hon blev nöjeschef på Berns, vd på Hamburger Börs – och sedan rekryterad till Södra teatern.

Drömmen är att göra Södra teatern till ett nöjespalats.

– Men jag gillar inte riktigt det ordet. Palats låter som om det bara är något för det rika. Vi vill att alla ska vara välkomna. Oberoende av bakgrund och plånbok.


FAKTA

Detta ska ändras på Södra teatern

Restaurangen. Renoveras under början av januari, är stängd i två-tre veckor och nyinvigs i slutet av januari. Serverar husmanskost inspirerad av Frankrike med ett stort utbud av vegetarisk och vegansk mat.

Södra bar. Görs om i februari. Byggs en helt ny bar och scen. Återinvigs i mitten av mars

Kägelbanan. Planeras att renoveras i början av 2017. Ska då kunna ta emot ännu större publik.

FAKTA

Tycker om att snurra plattor

Namn: Ingmarie Pagenkemper.

Ålder: 46 år.

Gör: VD och konstnärlig ledare på Södra teatern.

Familj: Pojkvän.

Bor: Bondegatan.

Favoritplatser på Söder: ­Söders Hjärta. De bryr sig så mycket om musiken. Bar Central, bra ungersk och tysk mat.

Hobby: Är DJ.

Om Södermalmalmsborna: ”De brukar uppfatta sig själva som crazy och alternativa. Men jag tycker nog att folk mest ser likadana ut.”

170331.jpg

Mystiska smällar hörs i Helenelund

Just nu vibrerar 
Helenelund av underjordisk aktivitet.

Stockholm vatten spränger en ny tunnel, och trafikförvaltningen borrar inför tvärbanans ankomst.

De senaste veckorna har Sollentuna kommun tagit emot flera frågor om sprängningar i Helenelundsområdet.

Svaret är att det handlar om buller från Stockholm vattens arbete på Kistasidan som hörts över till Sollentuna – ett arbete som få på den här sidan av kommungränsen kände till.

– De har brustit i informationen till Sollentunaborna, berättar Elin Stenberg på miljökontoret.

Flera Helenelundsbor har dessutom klagat på att sprängningarna pågått sent på kvällarna. Därför har miljökontoret inlett ett tillsynsärende i frågan.

– Vi fick in flera klagomål för ett par veckor sedan, och nu fick vi precis in ett nytt, säger Elin Stenberg.

Stockholm vatten bygger en 1,2 kilometer lång tunnel för avlopp och dagvatten. Bakgrunden är tidigare dagvattenproblem och ökade behov av avloppsvattensystem i samband med utbyggnaden av Kistaområdet.

Tunneln börjar vid E4 i höjd med Torshamnsgatan och fortsätter västerut mot Hanstavägen. Den 1 november hade den hunnit bli 100 meter lång.

Enligt uppgifter till miljökontoret ska arbetet pågå i ytterligare två till tre månader i närheten av Sollentuna. Hela projektet beräknas bli klart andra kvartalet 2016.

Samtidigt pågår geotekniska undersökningar i marken längs tvärbanans planerade sträckning.

Landstingets trafikförvaltning, som utför arbetet, borrar med 20 meters intervaller för att kontrollera allt från jordarter till djupet ner till berggrunden. Där det planeras för brofästen och perronger tas ännu tätare prover.

Det arbetet beräknas pågå fram till slutet av januari 2016.