Alla inlägg av Mitt i Stockholm

41163.jpg

I år går rabatterna att äta

Snart kan du skåda växter som mangold, majs och kål i de kommunala rabatterna.
Årets tema är ätbara växter.

Varje år är det ett tema i kommunens blomsterurnor och rabatter.

Årets tema är ätbara växter som kan används som mat.

– Det finns många ätbara växter som är väldigt dekorativa, säger stadsträdgårdsmästare Nils Odén.

Exakt vilka de ätbara växterna kommer att bli är inte bestämt, men Nils Odén tror att mangold, majs och kål ligger nära till hands.

Att Väsbybor kommer att äta upp växterna tror han inte kommer att vara något problem.

– Vi har haft liknande växter förr, och då har det gått bra. Händer det att något försvinner så har vi ett litet lager så att vi kan återplantera, säger han.

Men än så länge syns årets tema­växter inte till. De kommer att planteras ut lagom till midsommar.

Tills dess får vi nöja oss med penséer och vårlökar som just nu växer i de kommunala rabatterna.

Anne-Charlotte Wiman, trädgårdsmästare i Upplands Väsby kommun, plockar bort några vissna penséer i en av de stora betongurnorna som står längs med Dragonvägen.

– De gäller att hålla efter i dem. Det är inte bara att plantera, blommorna ska ansas, gödslas och vattnas också. Penséer är en bra vårväxt, för de tål frost, säger hon.

Ett 50-tal liknande betongurnor står utplacerade i centrala Väsby.

Dessutom har vårlökar planterats ut i rabatterna i de centrala parkerna som Järnvägsparken, Suseboparken och parken bakom kulturhuset Vega.

Varje år satsar kommunen 1,5 miljoner på planteringarna i urnor och rabatter. Nytt för i år är att alla betongurnor enbart har satts ut i centrala Väsby.

Vilket innebär att varken Smedby ­eller Runby får njuta av någon blomsterprakt i sina stadsdelar år.

– Det är såklart tråkigt. Men vi valde att ha alla urnor samlade på grund av skötsel och transportsträckor. Vi skulle inte hinna med att sköta om allt med den personalstyrka som vi har i dag om det var mera utspritt, säger Anne-Charlotte Wiman.

En annan nyhet för i år att det återigen är kommunen som står för skötseln av planteringarna.

Den entreprenör som kommunen anlitat de senaste fem åren levde inte upp till kommunens krav.

Växterna och rabatterna sköttes inte som de skulle, till exempel när det gäller klippning av buskar och gallring av ogräs.

– Så nu har vi ett hästjobb framför oss att få i ordning på allt igen, säger Pia Haaga, trädgårdsmästare i kommunen.

För dem med egna trädgårdar delar Pia Haaga med sig av sitt bästa tips.

– Var inte någon städnörd. Låt löv och småkvistar ligga kvar i rabatten. Maskarna gör mycket av jobbet, och de måste få mat, säger hon.

  FAKTA

Bra att göra i trädgården maj

Lägg ut kogödsel eller kompost i rabatter.

Så och reparera gräs.

Beskär rosor.

Plantera sommarblommande lökar.

Rensa maskrosor i gräsmattan, innan de bildar frön.

Gör en minikryddgård, skippa basilikan tills det är 12 grader på natten.

Så grönsaker av alla de slag.

Plantera pelargoner och margeriter i urnor, krukor och amplar.

Källa: Odla.nu

41023.jpg

Två pooler ska ge en lyxig känsla

Pool, grillplats och 
solstolar. Nu byggs 30 lyxradhus på Sanda ängar.
Ett lyft för kommunen, tycker politikerna.
Synd att de öppna ängarna försvinner, tycker Väsbybor.

Linn Westerlund står med sin barnvagn och tittar på de stora grävskoporna som just nu lägger grunden till bygget av 30 nya radhus på Sanda ängar i Upplands Väsby.

– Vi tänkte först flytta in här, men sedan drog bygget ut på tiden så vi valde att flytta in på andra sidan kullen i stället, säger hon.

”En familjedröm” – så marknadsförs radhusen som kommer att inrymmas i fem huskroppar. På den gemensamma gården finns lekplatser, två utomhuspooler, poolhus, grill och soldäck.

– Vi försöker att hitta det lilla extra i våra byggprojekt. Pool är ett exempel på detta, säger Lars Persson, vice vd på SSM bygg och fastighet som bygger radhusen.

Mäklare Fredrik Hultman berättar att alla radhusen är sålda. De kostade 2,3–2,9 miljoner kronor.

– De gick åt snabbt. Det var nog poolen och trevliga omgivningar som lockade, säger han.

Nästan samtliga radhus köptes av unga familjer, de flesta nyinflyttade till kommunen. Bara fem radhus såldes till familjer som flyttar inom kommunen.

Och ökad inflyttning får politikerna i Upplands Väsby att gnugga händerna av glädje.

– Det är jätteroligt. Vad jag hört har det varit kö till att få köpa radhusen, säger kommunstyrelsens ordförande Per-Erik Kanström (M).

Oppositionsrådet Leif Berglund (S) säger att samtliga partier ser positivt på projektet.

– Vi behöver ett stort tillskott av bostäder i kommunen, säger han

Linn Westerlund tycker också att det är bra att kommunen växer.

– Det som är tråkigt är att de öppna ängarna försvinner.

Kommunen har som mål att 300 bostäder om året ska byggas. Som Mitt i tidigare har berättat så har det målet inte uppfyllts. De senaste fem åren har det blivit i snitt 120 bostäder per år.

Trots det ökar befolkningen i Upplands Väsby snabbt. På 1970-talet var invånarna 20 000, i dag är de runt 40 000.

Bengt Johansson, som har bott 
i Väsby sedan 1960-talet, är kluven inför att det byggs mycket nytt.

– Det är kanske bra för kommunen men jag kan sakna hur det såg ut förut. Nästan alla öppna ytor försvinner, säger han.

Inflyttningen i radhusen på Sanda ängar beräknas till sommaren 2013.

40828.jpg

Nya regler för fisket i Mälaren

För att stötta fiskbeståndet i Mälaren införs nya regler.
Små gösar måste slängas tillbaka i vattnet och mindre nät ska förbjudas.

Den 1 juli är det slutfiskat på all gös som är mindre än 45 cm i Mälaren.

– Vi räknar med att detta på sikt kommer att leda till betydligt större fångster, säger länsfiskekonsulent Henrik C Andersson i ett pressmeddelande.

Enligt Länsstyrelsen är gösen den kommersiellt viktigaste fiskarten i Mälaren och fisket är intensivt.

Yrkesfiskare fångar årligen cirka 150 ton gös i sjön.

Förutom att reglerna för gös ändras kommer det även bli nya bestämmelser för vilka nät som får användas i Mälaren.

Nät med mindre maskor än 12 centimeter, sträckt maska, kommer att förbjudas den 1 juli.

– De nya reglerna är mycket välkomna och kommer att innebära ett lyft för fisket i Mälaren. Liknande regler gäller sedan flera år i Hjälmaren och fisket där har blivit avsevärt mycket bättre, säger Henrik C Andersson.